Resa

Bled, Slovenien: Alper och andlöshet

Av september 5, 2017 Inga kommentarer

Sjön Bled i SlovenienVattnet har en djup turkosgrön färg, och det går bara inte att motstå att glida ner i det. Det är klart och svalkar ljuvligt i den 30-gradiga värmen. Trots värmen är bergsluften klar och hög, långt ifrån den tryckande hettan vid adriatiska kusten. Jag tar långsamma lugna simtag och vänder över på rygg för att beskåda den tavla som jag befinner mig mitt i. Alptopparna som omringar den lilla sjön är snöklädda och mörkgrön barrskog klättrar på sluttningarna ner mot det turkosfröna vattnet. Himlen är hög och klarblå. Över alltsammans vakar Blejski Grad, slottet, med majestätisk blick.

Bledsjön ligger i nordvästra Slovenien nära gränsen till Österrike. Miljön här påminner om österrikiska alpbyar, medan södra Slovenien påminner mycket om Kroatien och Italien, med olivlundar, vinodlingar och städer med romersk arkitektur.

Bled var vaggan för Sloveniens turism, och är idag en av landets främsta besöksmål. 1855 öppnade den schweiziske läkaren Arnold Rikli spabad i Bled för att ta tillvara på de naturliga källorna och den klara bergsluften. Från 1900-talets början och fram till andra världskriget var Bled en tillflyktsort för rika européer, och även sommarresidens för den jugoslaviska kungafamiljen och senare Tito. Sjöarna och vattnet ansågs hälsosamt, och året runt kunde promenader runt sjön, vandring, simning, och på vintern skridskoturer och skidåkning erbjudas.

Kajak som paddlar i sjön BledIdag är Bled ett centrum för friluftsturism i form av bland annat vandring, cykling och skidåkning. I regionen Gorenjska ligger även Sloveniens enda nationalpark. Turismen i Bled är välutvecklad men känns ändå dämpad och harmonisk. Att betänka är att Bled har 5000 bofasta och hela 4000 gästbäddar.

Det mesta i Bled kretsar kring sjön, som är cirka 6 km i omkrets och värms upp av varma källor. Vattnet har fått den internationella ”Blue Flag” för sin fina vattenkvalitet. Pletnas, traditionella roddbåtar i trä, glider ljudlöst runt i sjön. Båtarna ros med kraftiga årtag av roddkarlar. Det är bara de som är födda i Bled som får bli roddkarlar, eftersom de är de enda som anses kunna framföra pletnas på rätt sätt. Sjöns enda ö, den tårformade Blejski Otok, kan nås med pletna eller med egna simtag från stranden.

Några människor fotograferar i SlovenienHarmoni, respekt för natur och miljö och äkthet präglar den unga staten och dess folk. Slovenien har strax över 2 miljoner invånare, och tillhör de länder i Europa vars yta är till störst del täckt av skog (58%). Den klara alpluften och det rena vattnet tillhör de bästa i världen, och huvudstaden Ljubljana utsågs till ”Green Capital” i Europa 2016. 2016 firade Slovenien även sitt 25-årsjubileum som stolt självständig stat, ivrigt påhejad av sina vänner kroaterna. Slovener och kroater har genom tiderna hjälpt varann och hållit ihop genom den tuffa frigörelsen från Titos forna Jugoslavien. I nutid skickade Slovenien både brandmän och utrustning för att hjälpa sitt systerfolk bekämpa de rasande bränderna utanför Split.

Jag häver mig motvilligt upp ur Bledsjöns kristallklara turkosgröna vatten, efter att ha simmat runt den lilla ön. Det luktar friskt av insjö och solblekt trä. En stilla bris smeker den lilla sagosjön. Känslan av att befinna sig i alperna är påtaglig och en skarp kontrast till adriatiska havets klippbad och doften av risotto. Några timmars resa har förändrat en hel värld. För det är så det känns att resa i Slovenien, och att komma till Bled. Som att kliva rakt in i en tyst och andlös saga – eller i en gigantisk filmkuliss i Sound of Music.


Om Skribenten:
Malin Albertsson vid matbordet
Malin Albertsson är baserad i Sverige och arbetar idag som turism och informationschef i en småländsk kommun. Malins stora intresse är resor och hon har idag besökt ett 60-tal länder. Tillsammans med resor har hon även skrivande som sitt stora intresse, vilket också är något hon gärna delar med sig av.

Instagram: @voyage.of.the.world
Malins reseskildringar kan du läsa på voyageoftheworld.com

Gästskribent

Skribent Gästskribent

Fler artiklar av Gästskribent

Skriv en kommentar