Det här med aktivitetsbaserade arbetsplatser (internationellt kallat ABW) har växt fram i linje med en växande önskan om ett flexiblare arbetsliv. Det handlar kort och gott om att arbetsuppgifter styr var du arbetar istället för att t.ex. ha ett fast skrivbord. Ibland behöver du lugn och ro, ibland behöver du ha utrymme för stormiga och kreativa brainstormingsmöten. Ibland vill du ha ergonomi, ibland är det lite skitsamma. Detta är något företag nu börjat ta i beaktning och aktivitetsbaserade arbetsplatser har nu blivit en global trend som byggt om flertalet kontor. Istället för fasta skrivbord får nu medarbetare på aktivitetsbaserade kontor välja bland en rad olika typer av ”arbetsstationer” utefter vilken aktivitet det ska utföra, varje dag. Därmed aktivitetsbaserad arbetsplats.

Ny teknik, nya behov och nytt synsätt ligger till grund

En underliggande anledning till denna trend är densamma som ligger till grund för att allt fler väljer att kategorisera sig som digitala nomader. Jag pratar om att fast telefoni, fysiska servrar, stationära datorer har ersatts av mobiltelefoni, molntjänster och laptops. Digitaliseringen! Det är också det som ligger till grund för att arbete mer och mer börjas ses som något du gör och inte en plats. Med nya möjligheter kommer också nya behov som att man som medarbetare förväntar sig av arbetsgivaren att få arbeta där man får ut mest av sig själv. Vissa dagar är det hemma i soffan, andra på ett cafe och vissa i ett öppet kontorslandskap.

Om vi beter oss annorlunda och utgår från det sistnämnda som medarbetare kommer det innebära att allt fler skrivbord står tomma. Detta är också något som Carina Hörnfeldt Bylund (Coor Service Management), som har erfarenhet av att införa aktivitetsbaserade kontor både på sitt eget företag och för kunders räkning, tar upp i en artikel via Previa . Hon menar att en konsekvens av att kontor inte har hängt med är att skrivbord står tomma medan mötesrum oftast är fullbokade eller saknas.

Företagen inser att de behöver göra något och vissa anser då att ett nytänk vad gäller arbetsplatsen kan vara lösningen till att deras medarbetare vill vara där. Andra gör det motsatta och helt enkelt skippar kontoret, som t.ex. Automattic (företaget bakom WordPress) men det är en helt annan femma.

Arbets- och hälsofördelar eller inte?

Genom ombytligheten som uppstår genom ett aktivitetsbaserat kontor tror många att nya gränsöverskridande möten uppstår mellan kontorets medarbetare och att det i sin tur främjar nya typer av samarbete, innovation och kanske också psykosociala effekter av tillhörighet. Vissa menar på att det främjar förebyggandet av arbetsskador och ohälsa då det motverkar ensidiga och statiska arbetsställningar vid ett och samma skrivbord. Vi alla har väl hört domedagsprofetiorna om att stillasittande är den nya cancern?

Det är dock inte alla som ser det som något positivt att inte ha ett eget skrivbord. I en artikel av Finansliv går det att läsa ”att varannan tycker arbetsmiljön försämras utan eget skrivbord”. T.ex. Att det är stressande att komma till jobbet utan att veta var man ska sitta och med vem samt att det är ineffektivt att sätta upp och ta ner sina arbetstillbehör varje gång man byter plats. Andra menar att det är pitch av företagen för att kunna dra ner på antalet kvadratmeter/person och därmed kostnaden.

Det går också att läsa om hur forskarna på Malmö Högskola flydde sin aktivitetsbaserade arbetsplats för att det var skönare att sitta hemma.

Det går alltid att hitta andra sidor av myntet, särskilt när det gäller förändringsprocesser.

Hur ser en aktivitetsbaserad arbetsplats ut?

Olika typer av stationer/platser på en aktivitetsbaserad arbetsplats:

• Touch down-ytor: Platser där man kan sätta eller ställa för en kortare stund. T.ex. för ett samtal med en kollega eller förberedelse inför ett möte.
• Tysta avdelningar: Avdelningar där man ej får tala i telefon eller med andra. Precis som på tåget.
• Mötesrum i varierande storlek: Varierande inredning och sittytor för att skapa olika typer av möten. Vissa formella, andra bara för att skapa ”vardagsrumskänsla”.
• Fysisk aktivitet / Arbete i rörelse: T.ex. som löpband på vilket man skulle kunna gå på och samtidigt ta ett telefonsamtal.