Under en hel vecka i slutet av juni har hundratals digitala nomader från hela världen samlats i Bansko, Bulgarien för att ta del av Bansko Nomad Fest 2023. Ett event där det globala nomadcommunityt möts upp för att nätverka, utbyta idéer, lyssna på talare och mycket mer. Sedan uppstarten 2020 har intresset för Bansko Nomad Fest växt enormt och i år deltog hela 750 nomader från fler än 30 länder. Ella Persson från Lund var en av dem.

Hej Ella! Berätta – vem är du?

Jag växte upp utanför Lund men har levt som expat de senaste 14 åren. Jag har alltid varit nyfiken på andra länder och kulturer och älskar att resa, så jag tog chansen och drog iväg direkt efter gymnasiet. Jag åkte på en kort resa till Spanien och sen blev jag helt enkelt kvar där. Därefter har jag bott sex år i Nederländerna och sex år i Tel Aviv, i Israel.

I februari i år beslutade jag mig för att ta steget att bli nomad på fulltid. Jag jobbar nu som projektledare för ett företag i Tjeckien helt på distans.

Ella Persson till höger

Vad är det bästa med att vara digital nomad enligt dig?

Det jag älskar mest med att vara digital nomad är att få chansen att resa vart jag vill, när jag vill. Att få utforska nya ställen på helgerna och träffa intressanta människor längs vägen som jag har så mycket gemensamt med. Det fina är att många digitala nomader ofta drar sig till samma områden och ibland också samma coworking-ställe, så man träffar ofta upp vänner man lärt känna på andra ställen.

Varför valde du att åka till Bansko Nomad Fest?

Det var ett perfekt sätt att kicka igång livet som digital nomad. Jag fick träffa så många andra nomader som redan gjort mig till en del av community:n. Och även om man redan har varit nomad ett tag så får man träffa och inspireras av så många andra som lever ett liknande liv.

Vad har varit lärorikt under veckan?

Där har varit väldigt många intressanta talare att lyssna på under veckan som pratat om allt möjligt nomadrelaterat t.ex. att starta podcast, driva företag på distans och affiliate marketing. Men där var en talare som pratade om skatt och hur det fungerar när man är platsoberoende och det tyckte jag var väldigt lärorikt. Det beror helt på vad man är intresserad av, men det finns något för alla!

Sen får man bara inte missa poolpartyt på sista dagen som var en perfekt avslutning på veckan. Där samlades både deltagare och talare och man fick chansen att ställa sina sista frågor och bara umgås och ha kul.

Hur får man ut det mesta av eventet?

Gör allt. Var med på allt, ta del av allt. Du kommer vara helt slut i slutet av veckan och kommer säkert behöva ett par dagar själv efteråt för att fylla på det sociala batteriet igen, men det är det värt! Då kommer du garanterat åka därifrån med nya vänner, nya idéer, ny kunskap, och kanske till och med nya företagspartners, och du kan vara digital nomad på ett nytt, smartare sätt.

3 highlights från Bansko Nomad Fest

• Alla intressanta människor man träffar med gemensamma intressen eller liknande jobb som man kan lära sig från
• Möjligheten att ställa specifika frågor till experter
• Lyssna till historier om hur andra lever som digitala nomader och få ta del av tips och tricks som är relevanta för dig som reser på fulltid

Dina bästa tips för den som vill åka på nästa års nomadfest?

Jag skulle rekommendera att stanna kvar lite efter själva konferensen är slut. Det är skönt att komma tillbaka till tysta och lugna Bansko efter att alla gäster åkt och de som är kvar är folk du redan känner. Vi ordnar middagar, utflykter och annat kul tillsammans hela tiden, så du kan jobba från en liten by där du känner folk överallt – jättemysigt!

Jag stannar i Bansko i en månad och bokade in mig på ett coworking-ställe. Boende kan vara ganska dyrt via Airbnb och Booking.com så jag rekommenderar att kolla de lokala boendesidorna. Vi betalade till exempel bara 250 euro för en hel månads boende.

–

👉 Kolla in Bansko Nomad Fest på YouTube och Instagram
👉 Följ Ellas resa som digital nomad

Inlägget Ella kickade igång nomadlivet på Bansko Nomad Fest dök först upp på Svenska Nomader.

…du skulle kunna bo i ett slott på en herrgård i ett varmt land halva året?

…du skulle bo i en hus fullt av vänner som ställer upp för varandra?

…du skulle kunna bo i olika länder under olika delar av året utan att betala dubbel hyra?

…du skulle kunna kombinera det bästa av naturen och att bo i en modern techhubb?

…du skulle kunna leva inte bara klimatneutralt, utan klimatpositivt, utan att ge avkall på moderna bekvämligheter?

Detta är några framtida trender inom boende och livsstil som eldsjälar runt om i världen driver på just nu. Kommer det att bli mainstream i framtiden? Kika in mina framtidsspaningar nedan och avgör själv.

Back to basics – suget efter communities

Stockholm sägs vara den mest singeltäta staden i världen. Under pandemin fick många singelhushåll känna på hur ensamt det är att arbeta och bo inom samma fyra väggar dag efter dag. Är det något pandemin har fått oss att längta efter är det gemenskap, sammanhang och en trygg plats där vi tar hand om varandra. Ett sammanhang där andra delar samma värderingar, tankar och utmaningar, där människor bryr sig om varandras välmående och där man kan vara sig själv.

Förr i tiden var man beroende av den by man bodde i och där det ofta fanns ett naturligt samspel i vilket människor ställde upp för varandra. I dagens individualistiska västvärld behöver vi inte längre vårt community för att överleva, men är det något som pandemin har lärt oss är det att i kris kan livet bli rätt ensamt.

Men det behöver inte vara ensamt. Med dagens teknik och kommunikationsappar kan vi skapa ännu bättre communities. Förr i tiden fick vi helt enkelt gilla sammanhanget vi bodde i – idag kan vi välja. Med dagens matchningsteknik kan vi hitta och bygga communities av människor som delar samma värderingar, utmaningar eller tankar som oss själva och på så vis skapa vår egen familj av vännerna vi önskar.

“Jag tror att vi kommer att se ett helt nytt sug efter communities närmsta åren. Back to basics helt enkelt, i en nymodern och uppgraderad tappning”

K9 Tech Farm på Östermalm i Stockholm

“Co-” intar boendet

Redan innan pandemin hade konceptet coliving börjat få sig ett nymodernt uppsving, med flertalet företag som satsar på att utveckla nya former för delat boende som ett sätt att lösa ensamhetspandemin, bostadsbristen och de klimatutmaningar som finns. Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr har tidigare sagt att “coliving är lösningen på många problem vi ser i vår stad idag”.

Ett av de viktigaste områden som coliving bidrar till är att effektivt minska mängden koldioxidutsläpp. Hur vi bor idag står för cirka 30 procent av vår energikonsumtion. Att fler bosätter sig på en mindre yta minskar alltså dessa utsläpp.

Coliving förknippas fortfarande ofta med gamla minnen av att bo i studentkorridor. Skillnaden är dock att coliving syftar till att föra samman människor med liknande värderingar och livsstil för att skapa tajta band och vänskapsrelationer. Istället för studentkorridorer som tillfälligt för samman en grupp människor där den enda gemensamma nämnaren är plugget.

Idag finns också lyxkollektiv med gym, yogastudio, hemmabiorum, terrasser, sällskapsrum – ja allt möjligt. Tech Farm på Östermalm är ett exempel på detta där ett 50-tal tech entreprenörer och kreatörer umgås och bor tillsammans.

Senaste förslaget på hur Hubville ska se ut

Uppsving för Smart VIllages – högteknologiska boenden på naturens villkor

Tänk om du kunde kombinera det bästa av naturen med moderna bekvämligheter och samtidigt bidra till ett negativt nettoutsläpp? Precis som gamla självförsörjande communities, fast i modern tappning. Detta är inte längre en drömsk utopi, utan runtom i världen utvecklas nu så kallade Smart Villages eller Eco Villages.

Både Smart och Eco Villages byggs utifrån principen “regenerative living” vilket kortfattat motsvarar nästa nivå av hållbarhet. Det är för sent att försöka bevara moder natur, istället måste vi försöka återställa den och det är precis det regenerative living handlar om.

I Vetlanda byggs just Hubville med ambitionen att bli världens första självförsörjande och hållbara stadsdel. Samtidigt byggs det i Kanada ett crowdfundat projekt kallat Future Thinkers Smart Village där ett community av entreprenörer, kreatörer och medvetna eldsjälar kommer att bosätta sig mitt i naturen och samtidigt ha tillgång till allt ifrån coworking, yoga och podcast-studios.

Dessa är bara två av många projekt som byggs för fullt runt om i världen. Det finns till och med ett företag, Regen Villages, som tagit fram en B2B Saas-produkt för att hjälpa till att förenkla utvecklingen av Eco Villages och göra tekniken tillgänglig för fler.

Längtar du efter att helt tänka om hur vi bor och lever i dagens samhälle? Där teknik och arkitektur är optimerad för naturen och för vårt eget välmående. Då kanske en Eco Village är något för dig.

Multigenerational living som lösning på samhällsutmaningar

Det svenska samhället är på många sätt uppbyggt på tvåsamhet. För de som önskar skilja sig kan det bli en så pass dyr affär att en del väljer att hålla ihop ändå. Ensamma singlar får betala skyhöga priser för några kvadratmeter i storstaden. Tiden är knapp för den ensamstående mamman som försöker få ihop livspusslet med heltidsjobb och att lämna och hämta barnen. Trots detta sitter många äldre ensamma och längtar efter att få känna sig behövda.

Varför denna outnyttjade resurs? Det finns fullt av äldre som vill inget hellre än att få passa ett barn efter stunden på förskolan. Äldre har så mycket värdefull livserfarenhet och skulle kunna vara mentorer för unga som behöver råd och guidning. Det ligger ett stort värde i att sammanföra communities av människor från olika generationer – s.k. multigenerational living. Precis som “back in the days” när familjen tog hand om mormor och mormor tog hand om barnen.

I Lissabon bygger Oasa ett ”regenerative living”

Co-op living i nymodernt format – bo i ett slott med 50 andra delägare

Tänk om du kunde bo i ett slott till en bråkdel av den totala kostnaden?

Nya crowdfunding-tekniker och moderna kommunikationsmedel har gjort det möjligt att hitta medinvesterare som tillsammans vill gå in och köpa ett slott, en herrgård eller en vingård och förvandla till ett co-op living. Till exempel bygger just nu det icke-vinstdrivande företaget Oasa om en herrgård utanför Lissabon där en grupp digitala nomader har gått ihop och köpt varsin andel av fastigheten. Istället för att bo i en enda lägenhet skulle du alltså kunna äga en andel i ett slott i Lissabon, en andel av en vingård i Italien och en andel av ett i hus i… ja varför inte Mexiko?

Den nya krypto-trenden NFT – en möjliggörare inom boende?

Den senaste flugan inom kryptovaluta, NFT eller “Non-Fungible Token”, är för många svår att greppa, men det finns ett väldigt intressant användningsområde av NFT inom just boende.

En NFT är kortfattat som att jämföra ett äpple mot ett päron – eller Mona Lisa mot världens största diamant. Allting har ett värde men ingenting är den andra exakt lik. Alla objekt är unika – precis som NFT. Ett annat exempel är konsertbiljetten som har ett värde fram till en viss dag. Dagen efter konserten är biljetten helt värdelös, men dagen innan var den värd mycket på andrahandsmarknaden.

Om man vill crowdsourca till ett nytt boendeprojekt kan alltså NFT vara ett intressant verktyg. Hur då?

Jo, tänk dig att du vill crowdfunda till ett bygge och ge olika medlemmar olika rättigheter. En medlem skulle t.ex. kunna köpa sig rätten att bo där en månad om året, en annan köper sig rätten att komma en vecka på konferens, en tredje köper sig rätten att medverka på föreläsningar etc. Dessa rättigheter behöver också ha ett utgångsdatum, dvs att du köper dig rätten att få bo på stället en månad om året – och rättigheten måste användas inom ett år. Efter det har utgångsdatumet gått ut och din NFT är förbrukad.

Det är alltså ett kreativt och effektivt sätt att crowdfunda och ge olika personer möjlighet att bidra med så mycket de kan och själva få ut vad de vill av projektet. Däremot har jag själv fortfarande lite svårt att greppa NFT-konceptet, men det fyller själva användningsområdet med ett specifikt syfte vilket gör att jag tror att vi kommer se fler experiment med NFT och boenden framöver.

HaaS – Housing-as-a-service

Vi har länge sett en trend av diverse tjänster och produkter som gått mot nischen “XXX-as-a-service”. Bilindustrin är ett tydligt exempel där diverse leasingtjänster och bilpooler poppat upp senaste åren, där syftet är effektivare resursutnyttjande genom att inte behöva köpa en bil för att kunna utnyttja en bil. Vi har också sett det inom hårdvara då du idag kan leasa utrustningen du behöver, under den tidsperioden du behöver det, samtidigt som någon annan står för att sköta driften.

Varför då inte ha en liknande modell för boende? Tänk om du skulle kunna ha ett leasingkontrakt mot en operatör som har diverse lägenheter runtom i världen där du kan flytta runt till samma pris var tredje månad? Eller varför inte ha ett helhetskoncept med en fastighet fylld av lägenheter där du mot en premiumavgift får diverse tjänster inkluderat, såsom städning, tvättning, påfyllning av basvaror och en stående tacofredag för alla som bor i huset?

I takt med att efterfrågan på bekvämlighet och förenkling i vardagen ökar tror jag att vi kommer att se alla möjliga slags boendemodeller utvecklas framöver. I slutändan handlar det om smartare resursfördelning. När vi är fler som delar på kostnaden behöver vardagslyx inte längre vara dyrt. Kocklagad mat skulle till och med kunna bli billigare än att laga maten själv.

Hur ser ditt drömboende ut?

–

👉 Smartare utnyttjande av ytor – en nyckel i klimatarbetet
👉 Community-first, den nya trenden på arbetsmarknaden

Inlägget 6 trender: Så kan vi bo och leva i framtiden dök först upp på Svenska Nomader.

Det blir allt vanligare att jobba utanför det traditionella kontoret och istället söka sig till coworking för arbete. Med distansarbetet här för att stanna växer betydelsen av olika hubbar fram runtom i världen dit man kan åka för jobb, events och nätverkande.

I oktober 2020 genomförde Svenska Nomader tillsammans med Boden Business Park en förstudie med syfte att identifiera hur man etablerar en innovationshubb som kan bidra till regional utveckling och lokal verksamhet. Globalt sett finns det flera framgångsrika hubbar som lyckats med detta och genom att närmare undersöka hur nio hubbar i olika länder är uppbyggda, har vi fått en bättre inblick i vilka faktorer som bidrar till skapandet av en attraktiv innovationshub.

Community – en framgångsfaktor

Efter att studien sammanställts står det klart att det är hubbarnas communityn som skapar deras framgång. Samtliga har stort fokus på att vilja förstå och försöka möta medlemmarnas sociala och praktiska behov och lägger därför mycket energi på att skapa en flexibel arbetsplats som har utrymme för olika events och sociala aktiviteter. Samtidigt ser de också till att ha en gemensam plattform för communityt online där medlemmarna kan kontakta varandra utanför hubbens väggar.

👉 Maila oss för att veta mer och ta del av hela studien

5 hubbar att besöka och inspireras av

Medellin, Colombia

Circular Co-working är en sammanslagning mellan fem olika hubbar i Medellín, Colombia som tidigare opererade individuellt. Varje hubb har sin egen stil och lockar olika målgrupper och man kan skräddarsy sitt medlemskap för att få tillgång till flera hubbar. De kör fullt ut på community-first och samarbetar med flera företag för att kunna erbjuda förmåner som får medlemmarna att trivas lite extra.

Hubud, Indonesien

Hubud är ett coworking-ställe och mötesplats i staden Ubud på ön Bali i Indonesien. Deras koncept är en blandning av ett community, kontor och coliving för digitala nomader och de som valt en mer platsobunden livsstil. Ägaren av Ubud äger också populära Dojo Coworking i Canggu där det finns ett nära partnerskap med erbjudanden som medlemmar hos båda hubbar kan ta del av.

Boden Business Park, Boden, Sverige

I centrala Boden har företagsparken Boden Business Park växt fram de senaste åren. Här samlas kommun, näringsliv och utbildning på en och samma yta, med ett extra fokus på spelindustrin genom Boden Gamecamp. På uppdrag från kommunen utvecklas parken till att vara en näringslivsfunktion som samtidigt bidrar till att göra Boden till en attraktiv destination för både företag och privatpersoner. Boden Business Park vill ses som Norrlands största vardagsrum dit man alltid kan komma och hänga, dricka kaffe och umgås.

Arctic Coworking, Norge

Arctic Co-working Lodge erbjuder coworking och coliving i den lilla fiskebyn Tangstad i Lofoten i Norge, med närhet till fantastisk natur, surfing, bergsklättring och skidåkning. Här finns bra faciliteter för att arbeta på distans och tillhöra en community, i kombination med närhet till surfing året runt. En perfekt destination för den äventyrslystne!

👉 Vi har pratat mer med Arctic Co-working Lodge

Sundesk, Marocko

SunDesk är ett coworking- och coliving-ställe och i staden Taghazout i Marocko. Hubben startades 2014 och är ett av världens första coworking-ställen. Idag fortsätter de locka många digitala nomader med sin “keep it simple”-approach, däremot har de endast plats för 14 personer och därför får den som vill besöka SunDesk oftast både bo och jobba här.

–

👉 Community-first, den nya trenden på arbetsmarknaden
👉 Lista: 15 grymma coworking-ställen i Sverige

Inlägget 5 innovationshubbar att besöka i världen dök först upp på Svenska Nomader.

Jenny Björk är House Director på A house, ett av Stockholms mest ikoniska coworking-ställen och en kreativ arena för frilansare och företag. Det är som alltid full fart i deras community och vi är nyfikna på den senaste utvecklingen.

Berätta, vem är du och vad är din bakgrund?

Jag är House Director på A house Ark. Jag har i uppdrag att kurera och utveckla vår destination där våra medlemmar inom den kreativa näringen ges tillfällen att verka, mötas och samverka. Med min erfarenhet av inom co-workling, underhållning, hotellnäringen samt passion för service och människor, har jag under de senaste tjugo åren bidragit till att ha skapat unika platser och event där folk möts och vill vara.

Vad är historien bakom A house?

A house utvecklar destinationer för kreatörer genom en “niche-strategi” och med utgångspunkt i platsens identitet. Vår första destination, A house Ark, föddes ur idéen om att våga pröva sig fram genom att utveckla en kollaboratör-kultur ur ett prototyp-tänk. Utan färdiga koncept och mallar har vi testat oss fram för att under resans gång lära oss vad som funkar och vad som inte gör det. Det har varit en väldigt utvecklande och lärorik resa som ligger till grund för vad vi är idag. Det vi hade klart för oss från början var att vi skulle vara nischade mot kreativa branscher, vilket kändes helt rätt då som nu!

Kan du berätta lite om lanseringen av er nya anläggning Filmhuset?

Vi är otroligt stolta över att få lansera på Filmhuset i år – en helt fantastisk brutalistisk byggnad och ännu en otroligt spännande kreativ bransch i utveckling. Målet är att skapa ett levande hus för samverkan och utveckling inom film och rörlig bild. En plats för filmen som känns inkluderande och tillgänglig för alla som på något vis jobbar med rörlig bild.

Vem får man träffa på A house? Berätta om ert community!

Det absolut bästa med A house är att du får träffa allt från unga, hungriga frilansande lobbymedlemmar till de äldre rävarna och alla verkar inom våra kreativa branscher och tillför något med sin unika kompetens, erfarenhet och syn på världen. Det är när dessa människor hittar utbyte mellan varandra som vårt community är som mest värdeskapande.

👉 Svenska Nomaders första fysiska träff var på A house i Stockholm

Hur skapar ni interaktion och samarbete i ert community?

Vi bygger en mötesplats som har just det som mål – att skapa möten genom platsen och de aktiviteter som vi arrangerar där medlemmarna får mötas. Inte den lättaste av uppgifter det senaste året men vi har fått hitta nya sätt och anpassa oss precis som alla andra.

“När pandemin är under kontroll kommer vi att se en hunger efter det sociala som aldrig tidigare skådats och då står vi redo med våra lokaler som erbjuder oändliga möjligheter att skapa oförglömliga möten”

Nyligen arrangerade vi vår traditionsenliga ”Women Only After Work” i A kitchen vilket erbjuder ett avslappnat och härligt sätt för medlemmarna att nätverka och byta erfarenheter. Bara åtta personer förstås men vi skapade slot-tider och det var väldigt uppskattat.

Hur arbetar ni för att vara en hållbar och klimatsmart arbetsplats?

Vi har ett kontinuerligt hållbarhetsarbete där vi fokuserar på olika utgångspunkter varje år. 2020 var ett riktigt klimatår på A house där vi jobbade utifrån tolv steg mot en mer hållbar utveckling. I år ligger vårt fokus på social hållbarhet och inkludering. Varje år i februari arrangerar vi ”Sustainable Week” på olika teman med syfte att öka medvetenheten kring olika hållbarhetsfrågor bland våra följare och medlemmar.

Vad är framtidens arbetsplats, har du några spaningar?

Framtidens arbetsplats är enormt flexibel, en utveckling som skyndas på rejält av pandemin. Vi kommer att jobba mer anpassat utifrån individens behov och mötesplatser som A house blir än viktigare som social mötesplats där vi interagerar och hittar inspirationen vi alla behöver för att vara kreativa. Vi har redan lanserat vårt medlemskap som vi kallar för ”Bespoke Membership” som innebär att vi skräddarsyr lösningar efter unika behov. Kanske vill du jobba två dagar hemma, två dagar i en studio och ha en riktigt social dag i lobbyn på fredagen. Allt är möjligt!

Ett ekosystem av coworking-ställen

A House Ark är en av de många arbetsplatser du kan boka med Common Grounds som har samlat hundratals coworking spaces och kreativa communities i ett medlemskap. Du kan hitta, boka och checka in på coworking spaces genom att ladda ner appen för iOS eller Android.

–

👉 Få koden SVENSKANOMADER får du 30% rabatt på första månadskostnaden hos CommonGrounds.
👉 Lista: 15 grymma coworking-ställen i Sverige
👉 Intresset för coworking fortsätter att öka i Sverige

Inlägget A house – en destination för kreatörer dök först upp på Svenska Nomader.

Coliving samlar fler människor på en mindre yta och motverkar inte bara ensamhet, utan är också positivt ur en miljösynvinkel då det bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp. Vår gästskribent Maria Selting har gått coliving in på djupet och ser både möjligheter och utmaningar med konceptet.

Coliving – ett klimatsmart sätt att bo

Ett av de mest effektiva sätten att minska sitt klimatavtryck är att bo fler på mindre yta, så kallat coliving, där likasinnade människor förs samman i gemenskap. Enligt eldsjälar i branschen är minskad miljöpåverkan och ensamhet två viktiga samhällsvinster coliving kan bidra till. Men pga utdaterad bostadslagstiftning bromsas tyvärr utvecklingen av klimatsmarta samboendeformer som efterfrågas i det moderna samhället.

“Coliving är lösningen på så många problem vi ser i vår stad”

Så sa Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr i New York Times redan förra året. Sedan kom coronaviruset och flygandet störtdök men trots det har våra koldioxidutsläpp bara minskat med 5,5 procent enligt Carbon Brief.

Senaste förslaget på hur Hubville ska byggas upp

Boende en större klimattjuv än flygplanet

Det har pratats mycket om flygskam de senaste åren men transporter står bara för 15 procent av våra utsläpp. Istället är det våra boenden som är den stora miljöboven och står för hela 30 procent av utsläppen enligt Center for Climate and Energy Solutions.

Om vi på riktigt vill minska vår miljöpåverkan behöver vi alltså bo mer klimatsmart. Anders Varger är just nu med och utvecklar fram världens första självförsörjande och hållbara stadsdel i ett projekt som heter Hubville som kommer att lanseras i stadsdelen Vetlanda.

– Visionen med Hubville är att bygga en ny stadsdel helt från grunden där hållbarhet genomsyrar inte bara transporter utan även hur vi utformar våra städer, hur vi bor och lever, skola och sjukvård. För att skapa en hållbar stad behöver vi använda våra ytor smartare och där spelar coliving en nyckelroll för att kunna bo fler människor på mindre yta, säger Anders Varger.

Att använda ytor mer effektivt handlar dock inte bara om boende utan också om att tänka om kring hela vår stadsarkitektur. Skolor är ett annat exempel på ytor som står tomma om nätterna och som skulle kunna användas smartare. Samtidigt menar Anders Varger dessutom att miljötänk går hand i hand med social hållbarhet.

– Många har redan börjat känna av att sättet vi lever på inte är hållbart – inte bara ur miljösynpunkt men också ur ett socialt perspektiv. Coliving är då ett sätt att minska ohälsa som stress, ensamhet och utbrändhet och ett sätt att koppla samman olika generationer på ett naturligt sätt. De äldre kan få känna sig behövda och den ensamma mamman kan få hjälp med barnpassning eller visdomsord. Det finns en otrolig potential i coliving som bidrar till välmående för alla generationer, berättar Anders Varger med hoppfull ton.

👉 Lyssna på Unbox Your Living: Hubville – Building the World’s First Self Sustainable City District

K9s röda vardagsrum

Uppsving för nygamla boendemodeller i spåren av Covid-19

Nya boendeinitiativ har växt fram under de senaste åren. Till exempel utvecklar just nu det icke-vinstdrivande företaget Oasa boendet “Dream Factory” – ett kooperativ mitt i naturen utanför Lissabon. Där kommer ett antal nomader och entreprenörer flytta in och ta fram ett modernt, innovativt och klimatsmart boende. Ett annat exempel det uppmärksammade lyxkollektivet K9 Tech Farm i centrala Stockholm där framgångsrika entreprenörer valt att dela gemensamma bostadsutrymmen tillsammans med andra likasinnade.

Att ensamhet är ett folkhälsoproblem visste vi redan innan och nu när många tvingas att arbeta hemifrån dag ut och dag in och utan sociala distraktioner gör sig ensamheten extra påmind. Diego Bejarano Gerke, grundare av coliving-företaget WiFi Tribe, tror att pandemin gjort att många nu tar sig en extra funderare kring sin boendesituation.

– Jag tror att viruset kommer att leda till många ställer sig frågan hur de skulle vilja bo om en pandemi drabbar oss igen. Vi kommer att se att allt fler väljer att flytta ut till landsbygden och söka sig till coliving för att skapa sig ett hem där man kan trivas på riktigt, säger Diego Bejarano Gerke.

👉 Kolla in online-festivalen Building Regenerative Villages. Med koden MARIA10 får du 10% rabatt på ordinarie biljettpris

Lagstiftningen slår käppar i hjulen för de som längtar efter nya boendeformer

Tyvärr finns det många oklarheter inom lagstiftningen i Sverige som gör att coliving är ett affärsområde förknippat med många legala osäkerheter. Anders Flodin, VD på KI Housing, berättar att lagstiftningen behöver reformeras för att kunna tillgodose nya behov:

Den svenska utvecklingen från trångboddhet gav oss ett regelverk för att boendestandarden skulle bli mer jämlik och likvärdig. Det har tjänat oss väl men det man glömde i processen är att olika människor har olika behov över tid, något som blir väldigt tydligt i dagens digitaliserade samhälle. Idag efterfrågas olika former av bostäder vid olika tidpunkter i livet och där har lagstiftningen inte hängt med, berättar han.

Enligt Anders Flodin finns det framför allt tre områden inom lagstiftningen som bromsar utvecklingen av coliving i Sverige. Det första området rör hyresregleringen som gör att coliving-företag inte kan ta ut hyror som täcker sina kostnader. Det andra rör momsreglerna där det råder otydlighet i vilka fall coliving är avdragsgillt på momsen. Projekt inom coliving riskerar därför att bli 25% dyrare än vad fastighetsbolagen tänkt sig. Den sista utmaningen rör reglerna kring brandcellsindelning och vilka krav kring utrymningsskyltar som ska gälla. Denna otydlighet gör att Sverige ligger långt efter i utvecklingen av coliving jämfört med andra europeiska storstäder, menar Anders Flodin.

Trots att marknaden efterfrågar coliving-boenden gör den otydliga lagstiftningen att många fastighetsbolag inte vågar satsa på boendeformen. Anders Flodin får medhåll från Marit Appelgren, VD på Byggvesta som utvecklar miljövänliga studentboenden och hyresrätter.

– Att minska ytan vi bor på är ett viktigt steg för oss att kunna utveckla mer miljövänliga boenden. För att komma runt de otydliga lagarna erbjuder vi idag lägenheter med tillgång till gemensamma ytor, vilket är en hybrid av coliving och vanliga lägenheter. Eftersom lagstiftningen ser ut som den gör idag anser vi inte att det är värt för oss att nyprojektera inom renodlad coliving just nu, avslutar Marit Appelgren.

Vad är coliving?

Coliving är en modern tappning av den äldre formen “kollektiv”. Det som skiljer coliving från ett traditionellt kollektiv är ett nytt fokus på att bygga ett starkt så kallat “community” för att skapa gemenskap och samhörighet bland hyresgästerna. Ofta finns uttalade värderingar och förväntningar som reglerar hur hyresgästerna ska bete sig mot varandra. Anton Chernikov, medskapare till kollektivet K9 Tech farm i Stockholm, säger att “det går inte att ha coliving utan en fastighet, men det går heller inte att ha coliving utan ett community”. Coliving är alltså en hybrid av delade boendeytor och ett aktivt arbete med att skapa gemenskap och samhörighet bland hyresgästerna.

På spaning inom coliving…

• Just nu utvecklas Sveriges första självförsörjande och klimatneutrala stadsdel Hubville i Vetlanda. Där kommer coliving spela en nyckelroll för att skapa ett hållbart sätt att bo och leva på.
• Fastighetsbranschen efterlyser nu branschpraxis för att kunna få tydliga riktlinjer gällande hur momsreglerna ska tolkas inom ramen för coliving. Detsamma gäller hyresregleringen och krav kring brandskydd. Sverige ligger idag långt efter andra huvudstäder såsom London och Amsterdam i utvecklingen av coliving. Det är framför allt den bromsande lagstiftningen som hämmar utvecklingen enligt Anders Flodin, vd på KI housing.

Inlägget Smartare utnyttjande av ytor – en nyckel i klimatarbetet dök först upp på Svenska Nomader.

För att få en bättre bild av vad det innebär för ett företag att vara ”community-first” har vi gått djupare in på ämnet tillsammans med Svenska Nomaders egna medgrundare Emelie Fågelstedt och Christoffer Persson, community-entusiasten Maria Selting och Axel Erikson, affärsutvecklare på Bokio – ett företag som växt fram med hjälp från deras community.

Att definiera “community”

Beroende på vem man frågar kan definitionen av en community se lite olika ut och svaret färgas givetvis beroende på vem personen eller företaget är. Med det sagt nämner våra fyra experter ändå ett par gemensamma nämnare för vad community innebär för dem.

Maria Selting

Samhörighet, aktivt deltagande och gemensamma värderingar

En community är en grupp människor, antingen online eller offline, som delar samma värderingar och ett intresse för det forum de är en del av. Medlemmarna bryr sig om varandras välbefinnande och vill att andra i communityt ska lyckas lika mycket som de själva.

I en communityt ska samtliga medlemmar få ta plats och komma till tals, kunna känna samhörighet och självmant vilja vara aktiva för att på så sätt få mer ut av sitt deltagande. I communities som drivs av företag är det därför viktigt att företagets roll inte är som administratör eller ledare, utan snarare som en facilitator som startar och håller liv i meningsfulla diskussioner som samtliga medlemmar kan delta i.

– Det är viktigt att företag förstår att community inte bara handlar om en Facebook-grupp eller ett annat onlineforum där deras kunder kan kommentera på inlägg. Det skulle kunna vara det men det skulle också kunna vara så mycket annat. Vad som avgör om en community blir levande är arbetet bakom – att man sätter tydliga värderingar som lyser igenom i varje beslut och som efterlevs i det dagliga arbetet, säger Maria Selting.

Emelie Fågelstedt. Foto: Magnus Laupa

Interna och externa communities

Emelie Fågelstedt nämner även att företag kan ha både interna och externa communities där de interna består av anställda, medan de externa inkluderar samtliga personer som finns i företagets nätverk.

– Att skapa en känsla av att vara en community internt är såklart superviktigt oavsett om de anställda jobbar på distans eller on-site, men jag tror att de stora värdena av community-skapande ligger i att inkludera alla i sitt nätverk i dialoger och diskussioner, säger hon.

Community gynnar alla typer av företag

Att community gynnar både mer traditionella företag och de företag som är remote-first är ett faktum – speciellt då pågående pandemi gjort att allt fler företag tillåter sina medarbetare att arbeta på distans. Däremot finns det större utmaningar när det kommer till den sociala aspekten hos företag som är remote-first.

“Det finns ett större behov av att tänka community för de företag som är remote-first. De har ett helt annat socialt behov att släcka och behöver förstå hur man skapar äkta “mötas vid kaffeautomaten”-situationer virtuellt”

– Christoffer Persson

Vidare menar Maria Selting att det är lättare att driva en community “offline” då det kraftfullaste mötet mellan människor uppstår i det fysiska rummet, men att detta i sin tur ändå kan resultera i en levande community online. Med det sagt går det såklart även att bygga en digital community redan från start men då krävs det desto mer från de som driver den för att lyckas göra communityt levande.

– Jag tror att företag som varit remote-first redan innan pandemin till högre grad insett värdet av att prioritera sin community och ligger ett par steg före. Därför tror jag också att det redan finns mycket befintlig kunskap hos dessa företag som mer traditionella företag kan lära sig av. Detta är dock mina egna reflektioner och trendspaningar och det finns såklart varianter åt båda hållen, säger Maria.

💡Tips! Unbox Your Living Podcast – Why community building is good for business

Axel Erikson

Positiva effekter för både företag och arbetsmarknaden

Att arbeta aktivt med sin community är ett sätt att komma åt perspektiv och tankar från en större grupp människor kring aktuella ämnen och utmaningar. Genom att lyckas skapa en levande fokusgrupp där medlemmarna känner förtroende för varandra, gärna delar med sig och hjälper varandra får man som företag en ökad förståelse av omvärlden.

– Närheten till våra användare på ett personligt plan har gjort oss väldigt lyhörda för vilka problem de stöter på i sin vardag och det är saker vi kan ha i åtanke när vi utvecklar vår produkt. När våra användare i sin tur känner att de får gehör för förslag och förbättringsidéer leder det till en väldigt god relation och starka band mellan oss på Bokio och våra användare, säger Axel Erikson.

En stark community stannar med företaget i vått och torrt

Fördelarna med att ha starka band till sitt community är många. Bland annat tenderar medlemmarna att stanna kvar längre om de är emotionell investerade i företaget och risken minskar för att de lämnar communityt eller byter produkt även om ett billigare och snyggare alternativ dyker upp på marknaden.

En annan värdefull aspekt är att lojaliteten hos en stark community ofta kvarstår även i kristider. Ett bra exempel på detta är företaget WiFi Tribe som arbetar med coworking, coliving och resande – kanske den sämsta möjliga mixen av bransch för att kunna överleva en pandemi. Men tack vare en stark community med medlemmar som stöttat företaget genom att bl.a. betalat för att kunna umgås online har WiFi Tribe överlevt.

👉 Lyssna till Maria Selting prata om hur man bygger motståndskraftiga communitys på re:builds online-konferens. Med koden MARIA10 får du 10% rabatt på ordinarie biljettpris

Christoffer Persson

Utmaningar

Maria, Christoffer och Emelie är alla tre överens om att den stora utmaning med att bygga en stark community är att det tar tid. Man måste jobba aktivt med relationsbyggande och förstå att det inte är något som växer fram över en natt.

“Precis som i relationer gäller det att hålla dialogen vid liv men det svåra ligger i att göra det på ett naturligt och äkta sätt. Det ska inte vara för att man måste prata med sin community utan för att man genuint vill”

– Christoffer Persson

Men olika typer av företag ställs givetvis inför olika utmaningar. Axel upplever inte att det varit allt för svårt för Bokio att bygga upp sin community.

– Som tech-bolag med en kultur grundad i ren utvecklaranda är “open source-mentaliteten” ständigt närvarande. Bokio byggs av våra användare genom hur de använder och hur de talar om oss och våra produkter. För att bygga den bästa produkten för människor kräver det interaktion med människor i ett sammanhang där de är motiverade att vara ärliga mot oss och ha förtroende för att vi kommer lyssna på dem, säger han.

Tips på hur man kan jobba med community

Det finns flera olika sätt att arbeta aktivt med en digital community men ett bra första steg kan vara att välja en “huvudplattform” där man försöker samla sina medlemmar. Till exempel finns en stor del av Svenska Nomaders community i vår Facebook-grupp där vi enkelt kan interagera med varandra på olika sätt. Och tänk på just det – att välja en plattform där det är enkelt att kunna föra dialog och diskussioner så att man slipper den tråkiga envägskommunikationen.

Rent praktiskt kan olika sociala medie-plattformar och nyhetsbrev vara bra kanaler för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer inom företaget, men i slutändan handlar det ändå om att göra det mesta med vad man har att arbeta med. Låt de som ansvarar för communityt se över vilka resurser som finns och vilka tillvägagångssätt som passar företaget. Vi rekommenderar varmt att bjuda in till fysiska möten när möjlighet ges – för som Maria sa, så är det fortfarande i fysiska möten mellan människor som magin kommer till liv.

–

👉 The Community Canvas hjälper dig bygga ditt community
👉 DOSPACE – med fokus på mångfald, community och hållbarhet

Inlägget Community-first, den nya trenden på arbetsmarknaden dök först upp på Svenska Nomader.