Coliving samlar fler människor på en mindre yta och motverkar inte bara ensamhet, utan är också positivt ur en miljösynvinkel då det bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp. Vår gästskribent Maria Selting har gått coliving in på djupet och ser både möjligheter och utmaningar med konceptet.
Coliving – ett klimatsmart sätt att bo
Ett av de mest effektiva sätten att minska sitt klimatavtryck är att bo fler på mindre yta, så kallat coliving, där likasinnade människor förs samman i gemenskap. Enligt eldsjälar i branschen är minskad miljöpåverkan och ensamhet två viktiga samhällsvinster coliving kan bidra till. Men pga utdaterad bostadslagstiftning bromsas tyvärr utvecklingen av klimatsmarta samboendeformer som efterfrågas i det moderna samhället.
“Coliving är lösningen på så många problem vi ser i vår stad”
Så sa Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr i New York Times redan förra året. Sedan kom coronaviruset och flygandet störtdök men trots det har våra koldioxidutsläpp bara minskat med 5,5 procent enligt Carbon Brief.
Senaste förslaget på hur Hubville ska byggas upp
Boende en större klimattjuv än flygplanet
Det har pratats mycket om flygskam de senaste åren men transporter står bara för 15 procent av våra utsläpp. Istället är det våra boenden som är den stora miljöboven och står för hela 30 procent av utsläppen enligt Center for Climate and Energy Solutions.
Om vi på riktigt vill minska vår miljöpåverkan behöver vi alltså bo mer klimatsmart. Anders Varger är just nu med och utvecklar fram världens första självförsörjande och hållbara stadsdel i ett projekt som heter Hubville som kommer att lanseras i stadsdelen Vetlanda.
– Visionen med Hubville är att bygga en ny stadsdel helt från grunden där hållbarhet genomsyrar inte bara transporter utan även hur vi utformar våra städer, hur vi bor och lever, skola och sjukvård. För att skapa en hållbar stad behöver vi använda våra ytor smartare och där spelar coliving en nyckelroll för att kunna bo fler människor på mindre yta, säger Anders Varger.
Att använda ytor mer effektivt handlar dock inte bara om boende utan också om att tänka om kring hela vår stadsarkitektur. Skolor är ett annat exempel på ytor som står tomma om nätterna och som skulle kunna användas smartare. Samtidigt menar Anders Varger dessutom att miljötänk går hand i hand med social hållbarhet.
– Många har redan börjat känna av att sättet vi lever på inte är hållbart – inte bara ur miljösynpunkt men också ur ett socialt perspektiv. Coliving är då ett sätt att minska ohälsa som stress, ensamhet och utbrändhet och ett sätt att koppla samman olika generationer på ett naturligt sätt. De äldre kan få känna sig behövda och den ensamma mamman kan få hjälp med barnpassning eller visdomsord. Det finns en otrolig potential i coliving som bidrar till välmående för alla generationer, berättar Anders Varger med hoppfull ton.
👉 Lyssna på Unbox Your Living: Hubville – Building the World’s First Self Sustainable City District
K9s röda vardagsrum
Uppsving för nygamla boendemodeller i spåren av Covid-19
Nya boendeinitiativ har växt fram under de senaste åren. Till exempel utvecklar just nu det icke-vinstdrivande företaget Oasa boendet “Dream Factory” – ett kooperativ mitt i naturen utanför Lissabon. Där kommer ett antal nomader och entreprenörer flytta in och ta fram ett modernt, innovativt och klimatsmart boende. Ett annat exempel det uppmärksammade lyxkollektivet K9 Tech Farm i centrala Stockholm där framgångsrika entreprenörer valt att dela gemensamma bostadsutrymmen tillsammans med andra likasinnade.
Att ensamhet är ett folkhälsoproblem visste vi redan innan och nu när många tvingas att arbeta hemifrån dag ut och dag in och utan sociala distraktioner gör sig ensamheten extra påmind. Diego Bejarano Gerke, grundare av coliving-företaget WiFi Tribe, tror att pandemin gjort att många nu tar sig en extra funderare kring sin boendesituation.
– Jag tror att viruset kommer att leda till många ställer sig frågan hur de skulle vilja bo om en pandemi drabbar oss igen. Vi kommer att se att allt fler väljer att flytta ut till landsbygden och söka sig till coliving för att skapa sig ett hem där man kan trivas på riktigt, säger Diego Bejarano Gerke.
👉 Kolla in online-festivalen Building Regenerative Villages. Med koden MARIA10 får du 10% rabatt på ordinarie biljettpris
Lagstiftningen slår käppar i hjulen för de som längtar efter nya boendeformer
Tyvärr finns det många oklarheter inom lagstiftningen i Sverige som gör att coliving är ett affärsområde förknippat med många legala osäkerheter. Anders Flodin, VD på KI Housing, berättar att lagstiftningen behöver reformeras för att kunna tillgodose nya behov:
Den svenska utvecklingen från trångboddhet gav oss ett regelverk för att boendestandarden skulle bli mer jämlik och likvärdig. Det har tjänat oss väl men det man glömde i processen är att olika människor har olika behov över tid, något som blir väldigt tydligt i dagens digitaliserade samhälle. Idag efterfrågas olika former av bostäder vid olika tidpunkter i livet och där har lagstiftningen inte hängt med, berättar han.
Enligt Anders Flodin finns det framför allt tre områden inom lagstiftningen som bromsar utvecklingen av coliving i Sverige. Det första området rör hyresregleringen som gör att coliving-företag inte kan ta ut hyror som täcker sina kostnader. Det andra rör momsreglerna där det råder otydlighet i vilka fall coliving är avdragsgillt på momsen. Projekt inom coliving riskerar därför att bli 25% dyrare än vad fastighetsbolagen tänkt sig. Den sista utmaningen rör reglerna kring brandcellsindelning och vilka krav kring utrymningsskyltar som ska gälla. Denna otydlighet gör att Sverige ligger långt efter i utvecklingen av coliving jämfört med andra europeiska storstäder, menar Anders Flodin.
Trots att marknaden efterfrågar coliving-boenden gör den otydliga lagstiftningen att många fastighetsbolag inte vågar satsa på boendeformen. Anders Flodin får medhåll från Marit Appelgren, VD på Byggvesta som utvecklar miljövänliga studentboenden och hyresrätter.
– Att minska ytan vi bor på är ett viktigt steg för oss att kunna utveckla mer miljövänliga boenden. För att komma runt de otydliga lagarna erbjuder vi idag lägenheter med tillgång till gemensamma ytor, vilket är en hybrid av coliving och vanliga lägenheter. Eftersom lagstiftningen ser ut som den gör idag anser vi inte att det är värt för oss att nyprojektera inom renodlad coliving just nu, avslutar Marit Appelgren.
Vad är coliving?
Coliving är en modern tappning av den äldre formen “kollektiv”. Det som skiljer coliving från ett traditionellt kollektiv är ett nytt fokus på att bygga ett starkt så kallat “community” för att skapa gemenskap och samhörighet bland hyresgästerna. Ofta finns uttalade värderingar och förväntningar som reglerar hur hyresgästerna ska bete sig mot varandra. Anton Chernikov, medskapare till kollektivet K9 Tech farm i Stockholm, säger att “det går inte att ha coliving utan en fastighet, men det går heller inte att ha coliving utan ett community”. Coliving är alltså en hybrid av delade boendeytor och ett aktivt arbete med att skapa gemenskap och samhörighet bland hyresgästerna.
På spaning inom coliving…
- Just nu utvecklas Sveriges första självförsörjande och klimatneutrala stadsdel Hubville i Vetlanda. Där kommer coliving spela en nyckelroll för att skapa ett hållbart sätt att bo och leva på.
- Fastighetsbranschen efterlyser nu branschpraxis för att kunna få tydliga riktlinjer gällande hur momsreglerna ska tolkas inom ramen för coliving. Detsamma gäller hyresregleringen och krav kring brandskydd. Sverige ligger idag långt efter andra huvudstäder såsom London och Amsterdam i utvecklingen av coliving. Det är framför allt den bromsande lagstiftningen som hämmar utvecklingen enligt Anders Flodin, vd på KI housing.
