Under en surf och yoga retreat på Bali la Julia Haking märke till alla västerlänningar som satt och jobbade från sina laptops på caféerna i Cangguu och Seminyak. Hon blev så pass nyfiken på digitaliseringens möjligheter och Bali som plattform att hon bestämde sig för att göra en 2 månaders fältstudie (MFS via SIDA och KTH) och skriva en masteruppsats om livet som digital nomad på Bali. Hon ville förstå vilka dessa människor var, vad som var fördelarna och nackdelarna med livet som digital nomad samt förstå om Balis digitala nomad-community är en bra plattform för professionell utveckling.

Uppsatsen behandlar:

• Från första till fjärde industriella revolutionen
• Övergången till ett kunskapssamhälle
• Ett entreprenöriellt mindset får en nyckelroll
• Kunskaparbetes påverkan på flexibilitet i karriären
• Från traditionella arbetstider till on-demand jobb (gig-ekonomin)
• Motivation till livsstilen som digital nomad
• Innovationshubbar
• Bali som hub för digitala nomader
• Karaktäristiska egenskaper hos en digital nomad

Ladda ner Digital Nomad Lifestyle – A field study in Bali (PDF)

Hej, vem är du?
Jag är född och uppvuxen i Stockholm och gick sista året på gymnasiet i London där jag sen blev kvar för att jobba som servitris och au pair. År 2009 började jag kandidatprogrammet i nationalekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, varav ett års utbyte i Padova, Italien. Strax därefter började jag masterprogrammet Economics of Innovation and Growth på KTH, varav 1 utbytestermin i  Bangkok och 2 månaders fältstudie på Bali där jag utforskade livsstilen som Digital Nomad.

Jag utvecklas utanför min ”comfort zone” och ”strive to chase excitement” som Tim Ferriss skulle uttrycka det. Resa, bo i olika länder och lära känna människor med olika bakgrunder ger mig nya insikter, perspektiv och idéer om hur jag kan bidra till en bättre värld.

Varför valde du att skriva om digitalt nomadskap?
Efter tentaperioden i Bangkok unnade jag mig en surf och yoga retreat på Bali och la då märke till alla västerlänningar som jobbade från sina laptops på caféerna i Canggu och Seminyak. Det fascinerade mig och nyfikenheten på digitaliseringens oändliga möjligheter växte, vilket ledde till en masteruppsats om ”Digital Nomad Lifestyle”.

Berätta lite om hur det är att göra en 2 månaders fältstudie på Bali?
Innan avresa hade jag flera Skype-samtal med Aaron Mashano, min kontaktperson på Bali, som jag fick kontakt med via en gemensam bekant. Aaron är en ”serial entrepreneur” som har etablerat ett flertal företag på Bali sedan några år tillbaka. Han jobbar aktivt med att coacha andra entreprenörer, ofta digitala nomader, att nå deras drömmar och mål. Aaron introducerade mig till ”Digital Nomad Community” på Bali, dvs andra entreprenörer och coworking spaces såsom Hubud i Ubud och Dojo i Canggu där jag även spenderade en månad. Balis coworking spaces erbjuder alltifrån workshops och kurser till ”skill sharing” presentationer vilka hålls av andra digitala nomader nästan dagligen. Jag valde också att testa på livsstilen och reste till Gili öarna och Lombok med min nyfunna indonesiska vän.

Samtidigt som livsstilen erbjuder otroligt många möjligheter till både personlig och professionell utveckling kan det vara lätt att bli distraherad av till exempel surfing, solnedgångar och det praktiska såsom att hitta boende och boka möten (Bali har ett långsammare tempo än Stockholm och punktlighet är ovanligt).

Vad skulle du specifikt vilja lyfta fram ur ditt arbete?
Livsstilen som digital nomad är en dröm för många men behöver inte nödvändigtvis vara en dans på rosor. Därför rekommenderar jag att man tar sig en extra titt på ”Digital nomad lifestyle advantages and disadvantages” som finns på sida 31 för att lättare nå personliga och professionella mål.

Vad är nästa steg för dig nu?
Jag och en vän håller just nu på att utveckla en ätbar produkt inom ”biohacking” för att bidra till optimal hälsa och vitalitet.

Kan du själv tänka dig att leva ett liv som digital nomad?
Ja absolut!