Katinka Igelberg är utbildad inom fotografi, konst och journalistik, och har precis kommit till Stockholm efter tio år på resande fot. Hon drivs av en nyfikenhet och fascination inför livsöden och berättelser.

– Av viljan att förstå och porträttera punkter av samhörighet, oavsett kulturell och geografisk bakgrund. Att med hjälp av bild, text och konst närma mig omvärlden. Sen älskar jag idrott. Framför allt dans, yoga och löpning, men har även svart bälte i ju-jutsu.

Var är du just nu?
Efter att ha levt på resande fot i mer än tio år är jag numer bosatt i Stockholm där jag försöker bygga upp en bas. En plats att utgå ifrån.

Var var du innan?
Jag levde några år i en liten fiskeby i norra Frankrike. Och det känns som det var där mycket startade för mig. Jag hade aldrig tidigare känt mig uppslukad av en plats, men nu var det som om jag inte kunde ge mig av. Det var lite som att hitta hem i det opretentiösa och vilda landskapet. Att leva i ett med naturen och bo i husvagnar och surfbussar stora delar av året. Sedan dess har jag varvat utbildningar med resor och diverse konstresidens runtom hela världen.

Varför valde du att bli digital nomad?
Jag upplever inte att det är ett aktivt val, utan snarare att det är så mitt liv kommit att utformas eftersom jag flyttade utomlands tidigt. Delvis tror jag att det bygger på en ovilja att anpassa mig efter etablerade och stereotypa livsspår. Jag har nog aldrig känt mig hemma i tanken på att forma mig själv efter samhället och rådande förväntningar. Jag bär på ett sökande och en nyfikenhet som jag hittills inte har lyckats rymma i en 9 till 5 tillvaro på en och samma plats.

Hur försörjer du dig?
Delvis arbetar jag som fotograf och delvis med ströjobb längs vägen. Jag har till exempel återvänt till jobbet som flygplanslastare varje gång jag befunnit mig i Stockholm en tid. Sen söker jag ständigt nya stipendier och bidrag för mina konstprojekt. Det har varit oerhört givande att prova på så vitt skilda yrkeskategorier. Jag har jobbat med allt från restaurang och hotell, till ostronodling, simskola, kakbutik och sjörövarbarer… Jag finner ingen prestige i yrkestitlar, utan är tacksam för livserfarenheten och anpassningen det inneburit. Ibland tänker jag att jag kanske skulle ha blivit skådis istället, eftersom jag älskar att iklä mig olika roller och drömmer om att leva en mängd olika liv. Men allt det sammanstrålar ju tack och lov i skrivandet och fotograferandet.

Hur ser din vardag ut?
Vardagen just nu består av att föröka hitta en balans mellan inkomstbringande arbete och tid till egna projekt. Stockholm är en relativt ny plats för mig och det tar tid att bygga upp nätverk, både professionellt och privat. För närvarande är målet att hitta en studio att jobba i och sammanhang att ta del av, precis som här på Svenska Digitala Nomader.

Vad är den största utmaningen med att vara digital nomad?
Den största utmaningen skulle jag säga, går hand i hand med fördelarna. Det vill säga att man är själv helt ansvarig för sin lycka. En bra dag innebär det en känsla av oändlig frihet, medan det en ruff dag medför en ökad oro inför sin egen förmåga och framtid. Jag tror att alla som väljer en mer nomadisk livsstil måste skapa sig egna trygghetspunkter. Gränslandet mellan frihet och vilsenhet är tunn och det gäller någonstans att välja sida. Att hitta verktyg för att behålla kontakten med vänner och familj, arbetsgivare och inspiratörer, trots att man själv rör sig vidare. Personligen tycker jag det är viktigt att inspireras av andra som valt alternativa livsstilar, så att man inte förblindas av strömlinjeformen. Att påminna sig själv om att lägga större vikt vid det som lockar, än vid rädsla och tvivel.

Jobbar du på några egna spännande projekt just nu?
Jag har länge arbetat med ett konstprojekt som talar just om tillhörighet och subjektiva världsbilder. En korspunkt mellan vetenskap, poesi och fotografi. Jag hoppas även få möjligheten att slutföra en fotoserie jag påbörjade i Turkiet för några år sedan. Och så tusen andra idéer som ligger och gror…

Vad är din favoritplats att bo och jobba på?
Det är så svårt att utnämna en specifik plats, jag skulle nog säga naturen generellt. Jag bodde ett litet tag på en bergstopp i Sierra Nevada i Colombia. Det var en så intensiv naturupplevelse att leva mitt i djungeln, precis som att bo intill havet så många år innan dess. Naturen hjälper verkligen till att frigöra tankar och är nog det jag saknar mest här i Stockholm. Utöver det älskar jag multikulturella städer så som Istanbul och Berlin, där man kan suga upp inspiration bara av att röra sig genom staden, utan att bli ruinerad eller ifrågasatt, då man är konstant omgiven av folk som lever galnare liv än en själv ha ha.

Vad är ditt främsta tips till någon som funderar på att bli digital nomad?
Passion och disciplin.

Följ Katinka på hennes hemsida katinkaigelberg.com och på Instagram @Apanadora.