Att jobba på distans var på uppgång redan innan pandemin bröt ut. Här och var kunde man se personer sitta och arbeta från sina laptops i mer offentliga miljöer som caféer och hotellobbys. Covid-19 tvingade många att över en natt ställa om till distansarbete, och det är denna snabba förändring som bidragit till att man nu börjat ifrågasätta om samhällets befintliga infrastruktur håller i längden för distansarbetets nya behov och krav.

Kontoren krymper medan antalet distansarbetare ökar

Att många anställda runt om i Sverige vill fortsätta arbeta på distans efter pandemin, antingen helt eller delvis, har bidragit till att kontorets roll nu står inför förändring. Kontoret förblir en viktigt del av den attraktiva arbetsplatsen, inte minst i form av en social mötesplats, men samtidigt har många företag börjat se sig runt efter alternativa kontorslösningar. Efter pandemin finns en viss rädsla för att binda upp sig på långa, dyra hyreskontrakt och därför ser vi nu trender som pekar mot att företag istället går över till flexiblare lösningar som t.ex. medlemskap på coworking-ställen, eller helt enkelt mindre lokaler med kortare avtal.

Distansarbetare trötta på hemmakontoret

Under pandemin var det jobba hemifrån som gällde, men sedan restriktionerna släppts är det många distansarbetare som vill ut från hemmets fyra väggar och söker sig till mer publika platser för att jobba. Men finns det egentligen tillräckligt med plats? Kanske känns det som en dum fråga – det finns väl hur mycket plats som helst? Men många verksamheter, inte minst caféer och hotellobbys, som inte är menade som kontor får nu dubbla som arbetsyta, vare sig de vill eller inte.

Marknaden slår tillbaka – förbjuder laptops

Att jobba från ett café kan kännas som ett billigt och bra alternativ till ett coworking-medlemskap och kan vara ett välkommet miljöombyte från att jobba hemifrån. Men vi ser redan nu ett motstånd till distansarbete växa fram från marknaden i form av caféer som väljer att förbjuda laptops i sina lokaler. Och helt ärligt, who can blame them?

Ur en caféägares perspektiv är det problematiskt att distansarbetare under en längre tid tar upp ytor som är avsedda för ett kontinuerligt flöde av konsumerande gäster. Allt fler caféer fylls dagligen av laptops där användaren betalar 35 kronor för en bryggkaffe och en hel dags arbete. Det kan ha en stor inverkan på verksamhetens inkomst, vilket i sin tur kan leda till fler negativa konsekvenser för lokalägaren.

Ett café fullt av gäster lockar fler besökare. Ett café fullt av laptops gör att fikasugna besökare söker sig vidare till andra ställen. Trots det finns det en rädsla för att införa laptop-förbud då det finns risk för en ‘backlash’ när så många nu vant sig vad att kunna arbeta från sina lokala kaffehak. Kanske är det inte så konstigt att caféägare vill återta kontrollen av sina lokaler – inte minst i fika-glada Sverige. Och förmodligen är det bara en tidsfråga tills vi kommer se mer motstånd från andra typer av verksamheter som kommer följa i samma spår.

En hållbar samhällsförändring växer sakta fram

Hur samhället kommer ställa om för att kunna tillgodose kraven som kommer med distansarbete kan vi egentligen bara spekulera i. Mycket tyder dock på att flexibla arbetsytor kommer påverka hur stadsbilden formas framöver. Precis som att behovet av arbetsyta ökar på platser utanför kontoret i storstäderna, ökar även trycket i förorterna och på landsbygden när allt fler väljer att jobba på distans nära hemmet.

Fler coworking-ställen och större sociala ytor med korta uppsägningsavtal är definitivt en del av lösningen som många redan fått upp ögonen för. I många städer dyker det upp nya konstellationer där allt man kan tänkas behöva på en arbetsdag finns på en och samma plats – coworking, restaurang, gym, postutlämning, mataffär etc.

Platser som dessa gynnar visserligen många, men för att nå en mer strukturell lösning som fungerar på lång sikt behövs en beteendeförändring hos de som “konsumerar arbetsyta”. Speciellt när det kommer till distansarbetare som gärna droppar in på olika arbetsplatser, istället för att t.ex. skaffa medlemskap på ett coworking-ställe.

I Sverige ser vi redan flera privata aktörer som försöker komma med egna lösningar för att tackla problemet. Ett exempel är hotellkedjan Scandic som tagit fram ett eget coworking-koncept. Ett annat är Deskhunters som med sin app förbättrar möjligheten att nyttja outnyttjade platser som arbetsyta och på så sätt bidrar till att göra den redan befintliga infrastrukturen mer hållbar.

Deskhunters möjliggör samarbete för ett friare arbetsliv

Ett alternativ för att hitta ett gyllene mellanläge är att distansarbetare börjar betala lokalägare för den tid de spenderar i deras lokaler. På så sätt kan vi fortsätta nyttja redan befintliga ytor, utan att lokalägare ska behöva gå med förlust. Det är en modell som kan tänkas bli gynnsam för samtliga parter, men det kräver också att både distansarbetare och lokalägare är öppna för att tillmötesgå varandras behov.

Deskhunters jobbar för att underlätta symbiosen mellan distansarbetare och lokalägare, vilket kommer att vara ett måste för att framtidens arbetsliv ska förbli flexibelt. Med Deskhunters app kan användare snabbt hitta en arbetsplats on-the-go, medan lokalägare kan ta kontroll över vem som arbetar från lokalen och på vilka villkor.

–

👉 Bli en Deskhunter
👉 Ökat behov av Space-as-a-Service för arbetsplatser

Inlägget Ökningen av distansarbetare kräver en samhällsförändring dök först upp på Svenska Nomader.

De senaste åren har det växt fram allt fler coworking-ställen och lösningar för flexibla kontorsplatser till följd av att antalet distansarbetare har ökat. Trots det finns det fortfarande en stor, växande, grupp som trivs bäst med att kombinera traditionella kontorsplatser med caféer, hotellobbys och andra platser som i grunden inte är tänkta som arbetsyta. Allt beroende av plats och behov för stunden, och utan att bli inlåst i abonnemang eller begränsade utbud.

Därför har Deskhunters nu tagit fram en digital matchningstjänst som samlar alla tänkbara arbetsplatser, både traditionella och flexibla, i en app där både användare och lokalägare enkelt tar kontrollen över sina arbetsytor och besökare.

Work here, there or elsewhere

I korta drag är Deskhunters en digital matchningstjänst för den som snabbt och enkelt vill kunna hitta en arbetsplats utanför hemmet eller kontoret – to work here, there or elsewhere, helt enkelt. Samtidigt är det också en tjänst för lokalägare som genom plattformen lättare kan kontrollera sina arbetsytor och få betalt när ytan används.

Lite mer ingående förklarar vi bäst konceptet genom att dela upp det i två grupper – lokalägare och användare.

Lokalägare

För lokalägare möjliggör Deskhunters att kunna hyra ut lediga ytor för arbete under kortare stunder. Genom en adminportal bestämmer ägarna vad som gäller och kan själva styra över bl.a. prissättning, hur många bord som är tillgängliga och hur länge, om bord kan reserveras eller inte och vilka regler som gäller för lokalen.

Lokalägare slipper alltså gå med förlust när betalande kunder, som t.ex. cafégäster, inte får plats i lokalen till följd av distansarbetare som tar upp borden under flera timmar till priset av en bryggkaffe – något många digitala nomader (🙋) säkert kan känna sig skyldiga till.

Användare

Baserat på preferenser om var och när man vill arbeta, och med hjälp av en karta i appen, kan användare snabbt och överskådligt hitta lediga platser i realtid, eller reservera ett bord för användning inom två veckor.

Väl på plats checkar användaren in genom att scanna en QR-kod och får då tillgång till all information som krävs för att kunna komma igång med sitt arbete, såsom lösenord till WiFi, kod till toaletten, regler på plats etc. Genom att lägga in ett betalkort i appen betalar man endast för tiden man använder tjänsten och det finns inga inlåsande avtal eller månadsabonnemang.

Sebastian Martinez (vänster) och Emil Löfblom (höger), grundare till Deskhunters

Nya behov kräver nya lösningar

Sebastian Martinez, VD och medgrundare av Deskhunters, berättar att idén till konceptet växte fram från två håll. Dels att det är svårt att hitta en arbetsplats på stan där man kan droppa in och jobba ett par timmar, utan att behöva betala hyra eller abonnemang, eller irritera caféägare vars lokaler fylls med laptops istället för kaffedrickande gäster. Sen ligger givetvis också pandemin till grund för en stor förändring av hela arbetsmarknaden, vilket i sin tur har bidragit till ett större behov av flexibla arbetsplatser.

“Under pandemin insåg hela arbetsmarknaden att vi är på väg mot ett nytt normalt arbetssätt där platsen vi jobbar på är mindre viktig. Vi samlade därför ihop ett team och började skissa på hur vi kunde skapa en tjänst som både underlättar för användare på jakt efter en arbetsplats, men som också är hållbar i längden för lokalägare. Ur det föddes idén till Deskhunters.”

– Sebastian Martinez, VD Deskhunters

Office/Coffice

Med visionen om att bli den nya normen för arbete utanför hemmet och kontoret, berättar Sebastian Martinez mer om tanken med Deskhunters app.

– Modellen vi har tagit fram sträcker sig långt utanför kontorshotell och caféer. Vilken lokalägare som helst kan hyra ut bord genom Deskhunters så länge de kan erbjuda en ordentlig arbetsplats. Visionen är att maximera valfriheten och att människor ska kunna jobba varsomhelst, närsomhelst och med vem som helst, på en redan existerande marknad, säger han.

Redan från start har flera olika typer av verksamheter hoppat på tåget. Caféer och kontorshotell, men även bokhandlare och padelhallar har anslutit sina lokaler till Deskhunters. Och för att göra det enkelt för användaren att veta vilken typ av arbetsplats som finns i appen är lokalerna indelade i två kategorier – Office och Coffice.

Office

Office är som namnet antyder en plats av kontorskaraktär. Här jobbar man i en lugnare miljö och på en mer strukturerad arbetsyta. Platsen är oftast, men måste inte alltid vara, avgränsad och lokalen är avsedd för kontorsarbete.

Coffice

Coffice är en plats av cafékaraktär där arbetsytan som hyrs ut ofta används till annan verksamhet än rent kontorsarbete. Lokalen är vanligtvis bemannad och miljön i lokalen varierar beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs i lokalen.

Ett hållbart system för flexibla arbetsplatser

Deskhunters har tagit fram en lösning som gör att både användare och lokalägare kan ha full kontroll över sin arbetsplats. Användaren hittar lättare till platser som passar deras behov och lokalägare har kontroll över vem som arbetar från lokalen och på vilka villkor.

Konceptet öppnar upp för ett hållbart system för alla Deskhunters, både ur en ekonomisk synpunkt, men också genom att utnyttja redan befintliga ytor istället för att bygga nytt. Och det gillar både planeten och vi på Svenska Nomader.

–

👉 Bli en Deskhunter
👉 Anslut din lokal till Deskhunters

Inlägget Hitta din nästa arbetsplats on-the-go med Deskhunters dök först upp på Svenska Nomader.

Nyheten om att Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är igång och bygger vad han kallar för The Metaverse nådde de flesta under sommaren 2021. Men kanske kom det inte som någon större överraskning, speciellt inte för de som håller koll på framtidsspaningar, digitala trender eller om du sett filmen Ready Player One.

Men vad är egentligen ett metaverse? Forbes beskriver det i en artikel som en alternativ digital verklighet där människor arbetar, leker och socialiserar. LiveMaps, Magicverse eller the AR Cloud – oavsett vad man väljer att kalla det går det inte att förneka att det är stort och kommer att ha en inverkan på våra liv, vare sig vi vill det eller ej.

Konceptet är egentligen inte sprillans nytt med tanke på att det bygger på VR-teknik som har används ett bra tag, inte minst inom spelbranschen, men som också ökar i användning inom flera andra områden. Redan 2014 köpte Meta (f.d. Facebook) upp Oculus, ett företag som arbetar med just VR-teknik för att skapa förhöjda digitala upplevelser för dess användare. Däremot är Meta inte ensamma om att vilja bli först med att skapa ett metaverse. Även Microsoft och flera andra stora aktörer har tagit sig an utmaningen.

VR förbättrar förutsättningarna för distansarbete

Med tanke på att en stor del av den globala arbetskraften förväntas fortsätta gå mot mer distribuerade arbetssätt är det inte helt otänkbart att ett metaverse kommer bli en del av den framtida arbetsplatsen – snarare tvärtom. Och speciellt för de företag som är remote-first.

I podcasten Vergecast pratar Mark Zuckerberg om att videomöten och tvådimensionell interaktion är ett onaturligt sätt för människor att mötas. I ett fysiskt jobbmöte är man van vid att reagera på ljud som kommer från flera olika håll, att vända sig mot den som pratar och att läsa av varandras kroppsspråk. Det är denna mer naturliga upplevelse Zuckerberg vill komma åt med hjälp av just VR.

Otaliga möjligheter med en virtuell arbetsplats

Idag finns det redan otaliga digitala lösningar tillgängliga som underlättar för företag vars anställda befinner sig på olika platser, något som inte minst visat sig under pandemin. Videomöten och klassiska telefonsamtal har hjälpt oss att navigera genom snart två år av distansarbete.

The Metaverse förväntas att komma fungera på ungefär samma sätt som en digital arbetsplats gör idag. Man kommer kunna gå på kundmöten, jobbintervjuer och möta sina kollegor i fikarummet. Företag kommer att fortsätta kunna anställa kompetens från hela världen, arbeta i distribuerade team och samtidigt minska pendlingstid och antal flygresor som har en negativ inverkan på klimatet. I slutändan kommer den stora skillnaden vara den förhöjda känslan av realism och möjligheten för de anställda att interagera mer naturligt med varandra digitalt.

Nya metoder kräver eftertänksamhet

Precis som att det finns många möjligheter med VR-teknik på en arbetsplats finns det också vissa problematiska aspekter som kan vara viktiga att ha i åtanke. Dels den ekonomiska faktorn – att köpa VR-glasögon till alla sina anställda är inte det billigaste. Samtidigt är det heller inte helt ovanligt att må illa eller få huvudvärk när man använder VR-glasögon, något kan komma att stänga ute vissa medarbetare istället för att inkludera dem.

Det har även uppstått frågor kring hur man på bästa sätt hanterar integritet- och säkerhetsfrågor, samt hur man skapar en trygg och trivsam miljö i den virtuella verkligheten. Och även om man lyckas med att bygga ett socialt, inkluderande och säkert metaverse, återstår ändå frågan om det kommer vara tillräckligt för att fylla det sociala behov som visat sig vara en oerhört viktig faktor för människans psykiska välmående.

👉 5 mentala skiften för att navigera på framtidens arbetsmarknad

Viktigt med närvaro i ett metaverse

En rapport från PwC förutspår att 23 miljoner arbeten världen över kommer att använda AR (augmented reality) och VR år 2030. Som företag behöver man med andra ord åtminstone överväga om VR och the Metaverse på något sätt kan verka positivt för organisationen. Antingen som ett verktyg för att underlätta arbetet bland de anställda, eller som en plattform för marknadsföring och communityskapande.

Precis som när TikTok, SnapChat eller andra sociala plattformar lanseras och snabbt lyckas bygga upp ett gigantiskt antal användare behöver man vara beredd på att ett metaverse kommer att ha samma effekt. Då blir det extra viktigt för de som arbetar inom just kommunikation och digital marknadsföring, två stora yrkesgrupper bland digitala nomader, att hålla kolla på de senaste uppdateringarna kring the Metaverse. Men också för ditt företag att vara närvarande där många av dina kunder kommer att finnas.

En framtid full av möjligheter med Virtual Reality

Kommer det sluta med att vi alla sitter med VR-glasögon hemma i vardagsrummet större delar av det vakna dygnet? Kanske inte. Som på en fysisk arbetsplats eller för distansarbetare kommer vi fortsätta att sköta många arbetsuppgifter på egen hand och kommunicera över chatt eller mail. Men däremot kan vi med största sannolikhet förvänta oss att VR kommer att vara ett go-to alternativ i framtiden. Förhoppningsvis inte som den primära platsen för arbete, men som ett verktyg att använda vid valda tillfällen som förbättrar den digitala kontakten mellan människor.

–

👉 Läs vår rapport med spaningar från Internetdagarna om Framtidens arbetsliv

Inlägget Metaverse – en del av framtidens arbetsplats dök först upp på Svenska Nomader.

Distansarbete, hybridteam, digitala nomader, gigekonomi och en globaliserad arbetsmarknad. Hur kommer framtidens arbetsliv att se ut och hur kan vi förbereda oss för ”det nya normala” redan idag? Med de frågorna inleddes spåret ‘Framtidens arbetsliv’ på Internetdagarna 2021 den 22/11.

Deltagare och talare på spåret deltog i ett gemensamt co-labb med syfte att identifiera lösningar och tips kring hybrida arbetssätt. I hybrida team jobbar en del på plats från kontoret medan andra jobbar på distans; något som förväntas bli allt vanligare framöver och som ställer nya krav på kommunikation, samarbete och ledarskap.

Deltagarna på spåret diskuterade utmaningar och lösningar i break-out grupper och resultaten dokumenterades med hjälp av Mentimeter. Totalt var 304 personer anmälda till spåret. Följande rapport är en sammanfattning av de diskussioner och rekommendationer som uppkom under dagen kopplat till distansarbete och hybrida arbetssätt.

👉 Ladda ned hela rapporten: Co-labb om hybrida arbetssätt

Några tips för att jobba i hybrida team som lyftes:

Den andra delen av co-labbet handlade om att utforska möjligheter med hybrida arbetssätt och att dela tips och idéer kring hur bäst man jobbar i hybrida team. Nedan summeras tips som gavs:

💡Definiera rutiner och förväntningar
Tydlighet kring hur varje teammedlem förväntas kommunicera, när man bör vara tillgänglig och på vilka plattformar. Ha gemensamma spelregler som alla känner till. Skriv ett teamkontrakt.

💡Tydlighet i alla möten
Det måste finnas en tydlig agenda och ett mål med varje möte. Utbilda med fördel medarbetare i hur man skapar inkluderande och effektiva digitala möten. Ha med interaktiva moment i möten.

💡“Digital first”
Utgå från de som jobbar på distans för att säkerställa att alla inkluderas i möten och det dagliga arbetet. Ge alla lika mycket utrymme i möten; helst bör helst alla synas i bild från egen enhet.

💡Välj en plattform att jobba i
Kompetensutveckla alla inom en plattform och använd den konsekvent – inte för många system!

💡Kommunicera mycket och jobba i öppna dokument
Ha en gemensam digital arena där medarbetare berätta vad de gör, vad de gjort och vad de ska göra härnäst. Jobba i öppna dokument och dela ofärdigt material med möjlighet att arbeta i samma dokument samtidigt för att förenkla samarbete och samverkan.

💡Glöm inte det sociala
Avsätt tid för sociala träffar, som walk and talks eller morgonfika med kollegorna.

💡Våga testa!
Ingen vet de exakta svaren på allt, men tillsammans hittar vi vägar framåt

Vägen framåt formar vi tillsammans

Att ha fungerande teknik och digitala förutsättningar är en viktig del av att få det hybrida arbetslivet att fungera, men långt ifrån allt. Att anamma hybrida arbetssätt handlar om mer än att använda digitala verktyg; det handlar om att skapa en företagskultur som på riktigt omfamnar det digitala. I grunden bygger det på att hitta bra kommunikation och arbetssätt som verkligen drar nytta av de digitala möjligheterna. Jobba i öppna dokument och dela ofärdigt material. ‘Working out loud’ blir allt viktigare, dvs att hela tiden uppdatera andra i teamet kring vad man jobbar med. Dra nytta av möjligheten att samverka och bygga vidare på varandras arbeten och projekt, oavsett fysiskt plats.

Ingen sitter på alla svar och nyckeln ligger i att våga testa nytt inom en organisation. Vi lär oss också mycket av att dela kunskap, erfarenheter och lärdomar med varandra. Så låt oss fortsätta dialogen framåt.

Stort tack till alla som var med och bidrog i vårt co-labb om hybrida arbetsätt, både i studion och bakom datorskärmen! Och stort tack till våra vänner på Internetstiftelsen för möjligheten att få ansvara för spåret om ’Framtidens arbetsliv’ i år!

👉 Ladda ned hela rapporten: Co-labb om hybrida arbetssätt

Talare i studion på Internetdagarna. Från vänster: Nina Bozic, Jenny Sandström, Mille Beckman, Peter Ingman och Emelie Fågelstedt.

Talare på spåret

• Emelie Fågelstedt, digital strateg och medgrundare Svenska Nomader
• Nina Bozic, senior researcher in Innovation Management and the Future of Work at RISE
• Gregory Golding, chef för JobTech Development
• Mille Beckman, COO & Senior Advisor på GoToWork
• Dr. Claire Ingram Bogusz, universitetslektor i Information Systems på Uppsala Universitet
• Ann-Therése Enarsson, vd, Futurion – tankesmedja för framtidens arbetsliv
• Jenny Sandström och Maria Svensson Wiklander, medgrundare The Remote Lab och Gomorron Östersund
• Henrik Eriksson, ansvarig arbetsplatsstrategi och hyresgästrådgivning, Vasakronan och Peter Ingman, Medgrundare Flowpass
• Christoffer Persson, medgrundare Svenska Nomader & Kraf-10

👉 Mer information om Internetdagarna och innehållet på spåret hittar ni här.

Inlägget Co-labb: Tips kring hybrida arbetssätt dök först upp på Svenska Nomader.

Charlotte Ekelund är medgrundare till den virtuella kontorsplattformen Teemyco. I den här artikeln delar hon med sig av 12 tips på hur man kan gå tillväga för att skapa en positiv kontorskultur inom hybrida team.

Kontor runt om i världen börjar så smått att öppna upp igen och många återgår nu till en arbetsplats inte helt olikt hur den såg ut innan pandemin. Däremot uttrycker idag många arbetare (60-80%) att de själva vill kunna välja om de arbetar från kontoret eller hemifrån. Frågan som uppstår blir hur man som ledare kan möta och anpassa arbetet till de nya kraven?

På Teemyco genomförde vi 50 intervjuer på ämnet hybrida arbetssätt redan innan pandemin började och samhället tvingades ställa om för dess medföljande utmaningar. Att jobba i ett hybridteam – alltså att några medarbetare finns på kontoret och några på distans, kan lätt skapa klyftor och en “vi och dem”-kultur inom företaget om man gör det på fel sätt. Med hjälp av vårt virtuella kontor kan företag enkelt undvika många vanliga fallgropar och istället sätt skapa en enhetlig och inkluderande bolagskultur, oavsett var man arbetar ifrån.

Vi vill dela med oss av 12 tips som framkommit från våra studier och som kan hjälpa ledare för hybrida team att lyckas bygga en stark företagskultur.

1. Dela information digitalt

När pandemin först slog till kämpade många ledare med att hitta bra sätt för att kommunicera viktig information och vände sig till mail, Slack eller andra meddelandetjänster. Fortsätt att dela information online på det sätt som fungerar för er arbetsplats och undvik genom detta att medarbetare känner att de missat något bara för att de inte är på plats på det fysiska kontoret. Var överdrivet tydlig i hur du kommunicerar digitalt och gör online-möten till en vana.

2. Tala genom skärmen

Uppmuntra online-beteenden! På vår fysiska arbetsplats pratar alla “genom skärmen” fastän vi är några som sitter på samma fysiska kontor ibland. Är man flera i samma rum är det dock bäst att använda sig av endast en ljudkälla på gemensamma möten för att undvika problem med ljudet.

3. Uppmuntra sociala distans-aktiviteter

Lunch-roulette, teambuilding-spel, “lunch & learns” – fortsätt med sociala digitala aktiviteter och gör dem till en del av er vardagliga rutin.

4. Var närvarande på online-kontoret

Teemyco-kontor förflyttar den primära närvaron till det virtuella spacet och därför är det viktigt att du som ledare faktiskt finns tillgänglig just där och interagerar med dina medarbetare online.

5. Sätt tydliga förväntningar

Grunden till ett framgångsrikt hybridteam är att sätta tydliga förväntningar på beteenden och användningen av arbetsverktyg. Ta gärna fram en handbok med tydligt förklarade processer, policys och överenskommelser om vad som gäller för att arbeta som del av just ert team.

6. Var uppmärksam på emotionella behov

Att jobba på distans kan vara en utmaning, speciellt för mer utåtriktade och sociala medarbetare. Det är därför viktigt att man normaliserar att prata om hur det känns att arbeta på hybrida sätt, samt att ge de anställda möjlighet att kunna hantera stress och prioritera sin mentala hälsa. På Teemyco har vi lanserat The Meditation Room som (utan extra kostnad) kan vara ett verktyg för ledare och teamet att arbeta med den psykiska hälsan utan att behöva ta in en extern hälsotjänst; där finns schemalagda 20-minuters-sessioner en gång per vecka.

7. Använd främst digitala verktyg

Helt ärligt – jag älskar den fysiska whiteboard-tavlan och använder mycket hellre den än olika digitala alternativ. Däremot älskar jag också mitt team och vill vara en inkluderande ledare och väljer därför att dokumentera allting digitalt för att samtliga i det hybrida teamet ska kunna ta del av samma information. Det är också fördelaktigt att dokumentera digitalt t.ex. för att anställda som precis kommit tillbaka från semestern enkelt ska kunna “catch up” eller för att på ett smidigt sätt kunna introducera nyanställda i företaget.

8. Sätt din status

Teemycos status-indikerare tillåter teamet att kunna arbeta mer effektivt. Att sätta sin personliga status gör det lättare att t.ex. organisera en spontan virtuell fika eller visa var man befinner sig (kanske på det fysiska kontoret?). Det gör det lättare att ta hänsyn till olika tidszoner och att veta när någon inte svarar pga sjukdom, VAB eller semester.

9. Se över policys och förmåner

Fundera över möjligheten att kunna erbjuda era anställda ett förmånspaket där medarbetarna själva kan välja vilka förmåner de vill ha som passar deras livssituation just nu. Sätt ett bestämt pris för att kunna hyra in sig på ett coworking-ställe, gymkort, försäkringar etc. – ett enkelt sätt för företaget att kunna vara ännu mer flexibla och tillmötesgående gentemot sina anställda.

10. Ha en “distans-medveten” ledarskapsplan

Det är viktigt att man som ledare engagerar sig i och upprätthåller företagets hybrid-filosofi. Har man däremot lite svårt att ta till sig “the hybrid happiness” kan ett förslag vara att låta rollen som distans-förespråkare rotera inom ledarteamet. Denna roll innebär att aktivt delta i diskussioner och ta beslut utifrån distansarbetarnas perspektiv.

11. Utvärdera och justera

Lyssna på teamet och justera era arbetssätt över tid. Se till att skapa en trygg plats för medarbetarna att kunna göra sig hörda i frågor kring hur det hybrida arbetet fungerar, och där olika åsikter kan mötas på ett konstruktivt sätt. Ett tips är att använda Mentimeter som erbjuder anonyma funktioner för frågor och feedback.

12. Erbjud valmöjligheter för ostörda fysiska platser

Till sist är det viktigt att se till så att det fysiska kontoret fortsätter vara en funktionell arbetsplats där kontorsälskare kan arbeta ostört. Att t.ex. kunna erbjuda bokningsbara mötesrum och ordentlig utrustning, så som bra hörlurar, bidrar till en välfungerande, hybrid arbetsplats.

För fler tips och råd om det hybrida arbetslivet, en digital kaffe eller en demo på hur man bäst utnyttjar det virtuella Teemyco-kontoret, skicka ett mail till charlotte@teemyco.com

Om skribenten
Charlotte Ekelund är en sann multitasker med en bakgrund inom rekrytering och strategisk marknadsföring, och som hösten 2020 grundade Teemyco tillsammans med Oleg Danylenko. Hon har flera års erfarenhet av att arbeta på distans för olika företag och har länge trott på den viktigt betydelsen av att  integrera distansmedarbetarna i kontorskulturen. Framtidens kontor är virtuella!

Läs mer om Teemyco och följ deras resa på LinkedIn.

Inlägget 12 tips för att skapa inkluderande kontorskultur med hybrida team dök först upp på Svenska Nomader.

Det virtuella kontoret har som resultat av pandemin ökat i popularitet och flera aktörer har på kort tid dykt upp på marknaden. Vi har pratat med Charlotte Ekelund, grundare av svenska Teemyco, för att få en bättre insikt i hur det virtuella kontoret faktiskt fungerar.

En social mötesplats

Redan innan Covid-19 slog till har digitala kommunikationsplattformar som Slack och Microsoft Teams varit väl använda. Denna typ av digitala verktyg underlättar många gånger den interna kommunikationen på en arbetsplats, oavsett om hela teamet jobbar på ett fysiskt kontor, är helt remote eller är av hybrid modell. Däremot finns det mer att önska hos dessa verktyg när det kommer till funktioner som uppmuntrar till och främjar den sociala aspekten likt den som ofta finns på en fysisk arbetsplats.

Kreativitet och arbetsglädje är ledorden för Teemycos virtuella kontor som fungerar absolut bäst när alla är med. Oavsett varifrån man jobbar från ska man kunna logga in på morgonen och hälsa på sina kollegor, ta en kaffe och småsnacka lite innan dagen sätter igång på riktigt.

Fördelar med det virtuella kontoret

I Teemycos virtuella kontor kan man integrera olika praktiska verktyg för att jobbdagen ska kunna rulla på så smidigt som möjligt. Man kan t.ex. lägga till sin kalender, olika dokument, och mock-ups. Man kan enkelt göra listor, anteckningar och boards och på olika sätt organisera upp sitt arbete.

Behöver man en paus under dagen klickar man på kaffeknappen som genom en notifikation till kollegorna berättar att man gärna tar ett gött snack i det virtuella fikarummet. Är man därefter fortfarande lite pratsugen kanske man sätter sin avatar i kontorets coworking-yta. Det virtuella kontoret kan alltid anpassas utefter ens egna behov.

En viktig del av det moderna arbetslivet

I och med att allt fler företag börjar erbjuda flexiblare arbetsmodeller börjar också vi som människor reflektera över hur vi själva jobbar bäst. Inom ett team är det sällan alla kollegor har samma behov eller samma sätt att bäst få saker gjort. Att låta de anställda själva bestämma hur de vill arbeta optimerar dem som individer, men för att optimera teamet som helhet behövs det fortfarande en gemensam mötespunkt.

“Somliga fullständigt älskar och föredrar ett fysiskt kontor. Somliga gör inte det. Och det är okej – vi ser till att skapa en plats som möter allas behov, oavsett om man är förälder, digital nomad, ‘en gen X office lover’ eller någon annan.”

3 tips för att få det virtuella kontoret att fungera

• Ta ett gemensamt beslut på arbetsplatsen huruvida ni ska använda ett virtuellt kontor eller inte. Om inte alla finns på plats kommer inte heller magin finnas där och det finns en risk för att det skapas en “vi och dem”-känsla.
• Undvik missförstånd genom att låta det virtuella kontoret vara standardplattform för videomöten och annan intern kommunikation. Inga fler “oj, jag väntade på zoom”-förseningar här inte!
• Låt kontoret formas efter användarnas beteenden men var också öppna för att diskutera hur ni vill att kontoret ska användas. Nya behov växer ofta fram med tiden och vissa beteenden som fungerade till en början kanske inte fungerar lika bra efter ett tag.

–

👉 Lista: 15 grymma coworking-ställen i Sverige
👉 Community-first, den nya trenden på arbetsmarknaden

Inlägget Samla kollegorna med Teemycos virtuella kontor dök först upp på Svenska Nomader.

F.d. militären Niclas Wisén doktorerar idag inom stress- och arbetsmiljöfrågor vid Karolinska Institutet där han har tagit fram ett verktyg som hjälper till att utvärdera ens arbetsmiljö när man jobbar både på kontor och på distans. Vi har pratat med Niclas för att lära oss mer om PWELT.

Berätta lite om din bakgrund och vad du jobbar med

Jag har en ganska mångfacetterad bakgrund då jag arbetat med allt från finmekaniker, till ordningsvakt och butiksbiträde. 2004 var jag nyutexaminerad psykolog från Uppsala universitet men valde 2007 att skifta fokus och bli officer inom Försvarsmakten istället. Där har jag främst jobbat med stress och mental hälsa i våra internationella insatser. Idag är jag tjänstledig från försvaret och doktorerar inom stress- och arbetsmiljöfrågor vid Karolinska Institutet.

Det kanske inte känns helt självklart för alla men arbetsmiljöfrågor inom Försvarsmakten, framförallt vid internationella insatser, är starkt förknippade med både hälsa och prestation. I mitt nuvarande arbete tar jag med mig lärdomar från tidigare arbetslivserfarenheter och undersöker hur vi kan använda militära verktyg som tagits fram för att följa och bibehålla stridsvärde till att fungera i det civila samhället.

Berätta mer om PWELT-verktyget och hur det är anpassat till distansarbete

Verktyget PWELT är väldigt enkelt i grund och botten och bygger på ett par psykologiska grundprinciper och modeller. Den första delen bygger på en så kallad DRM – Demand Resource Model. Genom att följa hur balansen mellan krav och resurser fördelar sig över tid får man en uppfattning av eventuella risker för t.ex. stress. För att överhuvudtaget hamna i en stressrelaterad ohälsa krävs det alltså att det finns en obalans mellan dessa faktorer.

Nästa steg bygger på en princip som kallas sokratiskt frågande vilket innebär att det inte bara är ett svar i sig som är intressant, utan även processen för hur man kommer fram till svaret. Genom att ställa noga formulerade frågor kan vi rikta en persons tankar och reflekterande till ett specifikt område.

PWELT finns i tre varianter – en för grupper i organisationer, en för solitärer som inte har någon tydlig grupptillhörighet (t.ex. konsulter som är ansvariga för sin prestation oberoende av andra) och en variant för arbete på annan plats, alltså var som helst som inte är ens företagskontor. Vi kallar den sista varianten för WAFO – Work Away From Office.

Verktyget är digitalt och består av en bedömning som man gör en gång i veckan i form av en strukturerad rapport. I bedömningen som huvudsakligen adresserar DRM-balansen, tillkommer en värdering av ett antal faktorer som visat sig utgöra risker eller vara ett problemområde vid då t.ex. distansarbete. Genom att följa dessa faktorer över tid blir de lättare att identifiera när de gör sig påminda.

Själva skattningen med verktyget tar ca 5-10 minuter per tillfälle och resultaten har visat en ökad medvetenhet hos distansarbetaren kring bl.a. stress i relation till sin arbetsmiljö.

Hur mäter man den psykosociala arbetsmiljön?

Psykosocial arbetsmiljö är ju lite speciell på det sättet att den är väldigt dynamisk – den ena dagen är inte alltid den andra lik. Genom att strukturerat bedöma ett antal objektiva faktorer och förutsättningar kommer vi däremot ändå åt en representativ uppfattning av hur arbetsmiljön upplevs.

Genom att återkommande bedöma arbetsmiljön skapar vi inte bara medvetenhet utan även en historik som kan hjälpa oss att se subtila, långvariga och små men viktiga förändringar. Något som också skiljer psykosocial från fysisk arbetsmiljö är just att den är upplevelsebaserad. Där finns inga ljud från maskiner eller doft från gaser man kan ta med i mätningen det medför istället en risk för att man kommer lite för nära en mätning av individen och hur hen upplever sin situation. När bedömningen blir subjektiv kommer många andra faktorer in i bilden som t.ex. upplevelsen av företagskultur och personliga ambitioner etc. Det är något som inte går att komma ifrån helt och hållet men genom att göra en bedömning av helheten utifrån ett objektivt perspektiv minskar man ändå den påverkan.

Vad kan forskning om arbetsmiljö i relation till distansarbete bidra med?

Den tydligaste vinsten är att man genom forskning kan få koll på vilka påverkansfaktorer som är riskfaktorer – dvs faktorer som har en potentiell negativ effekt på både prestation och hälsa. Många studier om distansarbete riktas sig till de positiva effekterna – att man upplever mer frihet, man slipper pendla etc. Dessa är givetvis också är viktiga att lyfta fram men det viktigt att inte glömma bort riskerna med de mer negativa effekterna.

Med negativa effekter menar jag t.ex. att skiftet av miljö är en del av återhämtningen från en tuff dag och att man inte får det i samma utsträckning om man jobbar hemifrån. Att fysiskt lämna kontoret och komma hem till sin “safe zone” och att stänga jobbmailen så att arbetet inte spiller över på ens fritid är viktigt för ens hälsa. Men hur man balanserar sin vardag är givetvis personligt och det behöver inte vara ett problem att ha jobbmailen igång efter arbetstid – en del trivs med att ha lösa gränser. Oavsett är det viktigt att man lyfter fram samtliga perspektiv av distansarbetet.

Vad hoppas ni kunnat åstadkomma med PWELT och WAFO?

Vi kommer tyvärr inte ifrån att människor sjukskrivs och ibland till och med dör pga arbetsrelaterad stress. Det är något som kan drabba alla – hög som lågutbildad, ung som gammal. Med PWELT vill vi skapa och tillgängliggöra en enkel metod för att minska riskerna för detta.

Vi vet att nyckeln till att minska stressrelaterad ohälsa, oavsett var stressen kommer ifrån, är att öka medvetandet om riskfaktorer. Med PWELT kan man lättare identifiera vad man själv kan påverka och ofta är det faktiskt mer än man tror. Det är ett aktivt ledarskap och medarbetarskap kan bidra till ett mer aktivt förhållningssätt för att kunna bemöta stress konstruktivt. Lyckas vi med vårt verktyg minska risken för arbetsrelaterad stress hos bara en enda individ, ja då har vi kommit i mål redan där.

–

👉 Läs mer om verktyget på pwelt.com
👉 Jobba hemma – Arbetsmiljö och rutiner

Inlägget PWELT – ett digitalt verktyg som utvärderar din arbetsmiljö dök först upp på Svenska Nomader.

På Svenska Nomader har vi med intresse följt utvecklingen av plattformen och vilka typer av samtal och profiler som tagit sig in i appen. Vi har också själva hostat ett flertal rum på temat framtidens arbetsliv, kopplat till distansarbete, frilansande och spaningar kring morgondagens arbetsmarknad. Vår ambition är att köra varje tisdag kl 13:00.

Det som är fascinerande med Clubhouse är att man inte på förhand vet vad som kommer att ske under samtalen eller vem som kommer att ta sig in i rummet och dela med sig av sina egna erfarenheter. I våra rum har vi gästats uppe på scen av kommunikationschefer från stora IT-bolag, representanter från svenska startups som Mentimeter och Spotify, representanter från olika fackförbund och branschorganisationer, digitala nomader, entreprenörer och frilansare så väl som journalister och frilansskribenter.

Samtalen kan ta vägen lite var som helst när de väl är igång. Vid det första samtalet jag höll tillsammans med Steffi Alouch och Sandra Stadelmann började vi med att diskutera att jobba på distans och livet som frilansare, men i takt med att fler talare kom upp på scen kom vi in på hur branschen för sociala medier har förändrats, hur man får uppdrag via sitt nätverk, om det är ok att visa sig ’sårbar’ och skriva ut på LinkedIn att man söker uppdrag, hur modernt ledarskap ställer större krav på modererande och att vara lyhörd, och även om hur Clubhouse som app kan komma att utvecklas framåt. Ett nytt sätt att bredda sitt nätverk, samtala med folk från hela världen och nörda ner sig i nischade ämnen med kloka personer.

Clubhouse har så klart fått så väl kritik som hyllningar i media och på annat håll. Jag vill bland annat rekommendera den här artikeln om kopplingen mellan Clubhouse och den moderna ledarrollen: ”In the Age of Clubhouse, Must We All Become Moderators Now?” men även denna från Brit Stakston om en fientlighet mot fria medier som finns på appen: ”Clubhouse – ett paradis för riskkapitalister som avskyr journalister”. Appen har även fått kritik inom EU för tvivelaktigt följande av GDPR, som här debatteras i bland annat Forbes: ”Clubhouse: The Hot New Social Network Has Big Privacy Problems”.

Personligen följer jag givetvis diskussioner kring säkerhet kopplad till Clubhouse, samtidigt som jag också ser stort värde i att vara en del av nätverket just nu och ta del av de samtal som förs mellan (ofta) främlingar förenade av gemensamma intressen. I pandemins fotspår blir det tydligt att vi har törstat efter social kontakt och att mingla med nya människor. Något som kan förklara appens framgång på senare tid.

Clubhouse säger också någonting om var vi befinner oss på arbetsmarknaden just nu. Det blir allt mer centralt att samla olika perspektiv för gemensamma samtal för att öka förståelsen av olika ämnen. När vi jobbar i multidisciplinära team i arbetslivet skapar vi större värden för fler människor, precis som när vi befinner oss i ett rum med personer med flera olika tankar, bakgrunder och åsikter i ett rum på Clubhouse. Vi utmanas, diskuterar och kommer fram till nya slutsatser tillsammans. Moderatorns roll blir att vara inlyssnande, att låta alla komma till tals och att facilitera samtalen framåt. Det handlar inte om att vara en chef i traditionell bemärkelse och stå med pekpinnar och bestämma riktningen, utan snarare att låta samtalen flöda dit de behöver gå, utan att tappa fokus på ämnet det vill säga. En tydlig koppling till artikeln jag nämnde ovan också – kommer vi alla behöva vara moderatorer nu? Ja och nej. Men jag tror att den som är ledare har mycket att tjäna på att se sig själv mer som facilitator och moderator av en grupp, snarare än som en traditionell chef.

Hur hittar jag Svenska Nomaders rum på Clubhouse?

På tisdag den 16 februari kl 13:00 kommer vi att prata om frilansliv idag och imorgon. Du kan lägga in en kalenderpåminnelse om samtalet här.

Tema för nästa veckas diskussion: ”Antalet frilansare förutspås öka framåt, i takt med digitaliseringen av arbetsmarknaden och gigekonomins framfart. Delta i ett samtal om frilansliv idag och imorgon. Ställ frågor eller dela med dig!”

Du kan också följa @emeliefagel eller @yasminemorrison inne i appen för att få upp notiser om våra samtal.

Hur fungerar Clubhouse egentligen?

För dig som är nyfiken på hur appen fungerar rekommenderas denna matiga guide från Teknifik.

Obs att Clubhouse än så länge enbart finns på iPhone. En Android-version sägs vara på gång inom kort.

Hur får jag en invite?

Clubhouse är just nu en invite-only app vilket innebär att du bara kan komma in genom en inbjudan från någon som redan är på appen. Inbjudningar delas för tillfället i olika grupper på Facebook, bland annat Clubhouse Sverige. Det går även att regga sig på appen och säkra sitt användarnamn. Om man har tur kan någon som har en i sin telefonbok få upp en notis om att kunna släppa in en i appen utan att förlora en egen invite. (Det är något jag har kunnat göra åt ett 10-tal personer än så länge)

Hur är jag med i ett samtal?

När du är inne på appen får du upp förslag på samtal, rum, ett delta i. Du kan se både de som är igång just nu samt använda kalendern för att läsa om kommande event. Rummen du får upp som förslag beror på vilka personer du följer på appen och vilka samtal de är aktiva i, samt om du följer olika ’klubbar’ (Clubs) och olika event skapas inom dessa.

När du kommer in i ett rum kommer du att befinna dig i publiken och bara lyssna in till samtalen som sker uppe på scen. Det går även att räcka upp handen för att bli uppsläppt på scen av en av moderatorerna. Du kan när som helst använda ’leave quietly’-funktionen för att lämna ett rum utan att störa någon, både om du är talare eller publik.

Vad är en Club på Clubhouse?

En Club kan liknas lite med en grupp på exempelvis Facebook eller LinkedIn. En Club drivs av en eller flera personer och samlar flera rum / samtal på ett specifikt ämne. Än så länge finns det inte så många svenska klubbar, men dessa förväntas växa snabbt i takt med att antalet svenska användare ökar. Det går att ansöka om att starta en Club inne i appen, men denna måste sedan manuellt godkännas av Clubhouse. Just nu är ett krav att du redan ska ha hostat tre samtal, tre veckor på rad på ett tema för att få godkänt att starta. (Svenska Nomader väntar på att få vår egen club godkänd)

Hur modererar jag ett eget rum och samtal?

Det går att starta egna rum på Clubhouse, antingen direkt eller att schemalägga för framtiden. Du väljer själv rubrik på rummet – tänk på att skriva något lockande och beskrivande så att fler förstår värdet av att gå med i samtalet. Till en början kommer lyssnare att komma in som publik, men du som moderator kan föreslå att de får komma upp som talare, alternativt så kan de räcka upp handen och du godkänner dem att komma upp och tala.

Att moderera ett rum på Clubhouse är en konst i sig, särskilt om det är många personer på scen samtidigt. Tänk på att försöka skapa en struktur och turordning i samtalen och att låta dem som vill komma till tals. Alla som kommer upp på scen har sina mickar på, men kutym är att stänga av dessa när man inte själv pratar. Du som moderator är en viktig roll i att sätta stämningen i rummet och att föra samtalet framåt, särskilt om ni råkar komma in på sidospår som kanske inte går i linje med vad ni ursprungligen avsåg som tema för rummet. (Om man nu inte känner att sidospåret innebär ett fantastiskt extra värde, då är det bara att köra på och se var samtalen leder!) Men i huvudsak är du facilitatorn som hjälper till att leda samtalet framåt, genom att låta så många olika röster komma till tals som möjligt och bidra till en levande och konstruktiv diskussion. Lite som en modern ledare på en arbetsplats, som sagt.

—

Vad tycker ni? Har ni börjat använda er av Clubhouse än? Vad tycker ni om plattformen och appen?

Inlägget Clubhouse en kanal för framtidens arbetsliv och modernt ledarskap dök först upp på Svenska Nomader.

Här får du fem träningstips från Tomas Eriksson, föreläsare på arbetsgladje.se. Konkreta tips att använda inför och under ditt nästa digitala möte eller digitala presentation. I tv-sammanhang pratar man om att ”gå genom rutan”. Men hur gör man det? Hur fångar och bibehåller du de övriga digitala deltagarnas uppmärksamhet?

1. Titta mig i ögonen – genom kameralinsen

Du och jag är vana vid att titta på varandra när vi har en dialog fysiskt på plats. Som föreläsare är jag van att se min fysiska publik i ögonen. Det fungerar inte lika bra på de digitala mötesplattformarna. När du tittar på videobilden av mig, kanske rakt in i mina ögon på den videobilden, blir min upplevelse att du tittar förbi mig eftersom kameralinsen inte sitter där mina ögon är på din skärm. Linsen sitter ju i överkant eller nederkant av skärmen. Så titta in i kameralinsen så mycket som möjligt när du har ordet och kasta ett öga då och då på videobilderna av dem du pratar med. Då känns det som du talar till mig i min skärm och du har ändå koll på hur jag och övriga reagerar när du pratar.

2. Använd rösten som en föreläsare

Gör dig själv intressant genom att variera din röst. Betona och variera din talhastighet. Stanna upp ibland där det är som viktigast. Du blir genast mer intressant när du färglägger ditt budskap med rösten. Hjälp mig som lyssnar att förstå vad som är viktigast att ta in. Det du betonar, där du sänker taltempot och där du lyfter fram ett ord genom att lägga in en stunds tystnad före och efter det ordet, där kommer jag att lyssna extra mycket. Använd rösten som en professionell föreläsare gör.

3. Mena det du säger med mimik

En del är så gott som orörliga i ansiktet när de pratar och andra använder mycket mimik. Gör dig själv medveten om hur mycket mimik du använder. Säg den här meningen flera gånger med olika mycket mimik och spela in dig själv: ”Jag heter (ditt namn), jag älskar (något du älskar), mår dåligt av (något du mår illa av) och längtar efter (något du längtar efter)”. Till exempel: ”Jag heter Tomas, jag älskar hundar, mår dålig av gnäll och längtar efter sommarens mjuka vågskvalp.” Testa på ett lekfullt sätt hur mycket extra mimik du behöver addera till din grundnivå för att det ska kännas som du verkligen menar det du säger.

4. Bjud på många leenden

Var är dina mungipor när du slappnar av i ansiktet? För en del lyckligt lottade lägger sig munlinjen som en rak linje i neutralläge, men för många av oss hänger mungiporna nedåt även fast vi är helt neutrala och inte det minsta sura eller uttråkade. Vill du komma igenom skärmen som positiv och engagerad? Bjud på många leenden i dina digitala presentationer.

5. Låt händerna få vara med

Visa dina händer i bild. Använd funktionella gester. Om du till exempel ska beskriva hur litet något är: Visa hur litet det avståndet är med tummen och pekfingret. Säger du något i stil med ”Har du tänk på att..”, håll då fram din hand mot kameran i en öppen gest och visa att du talar till mig.

Träna, träna, träna

Ta de fem tipsen, en i taget, och träna. Öppna kamera-appen i din dator. Det kan du göra utan att behöva vara uppkopplad på ett videomöte. Experimentera och öva. Ta ut svängarna och spela in. När du tittar på inspelningen, var snäll mot dig själv. Vilken feedback skulle du ge din bästa vän? Ge den feedbacken till dig själv. Vad av allt det du ser dig själv göra och hör dig själv säga framför kameran gör dig mer levande, roligare och intressantare? Sätt dig i en mötesdeltagares mottagarperspektiv och fråga dig själv när du blir som mest fångad och när du känner dig som mest engagerad. Då vet du när du når fram på riktigt.

Föreläsare Tomas Eriksson avslutar med ett extratips:

Använd din vilja att synas och höras. Ju mer du vill gå genom rutan, ju mer du vill nå fram till din publik, desto mer kommer du göra det.

👉 Läs mer om Tomas Eriksson på Arbetsgladje.se.

Inlägget Föreläsare tipsar: Så går du genom rutan i dina digitala presentationer dök först upp på Svenska Nomader.

A och O när man lever som digital nomad och ofta byter arbetsplats, land och förutsättningar är att ha koll på vilken teknisk hård- och mjukvara som behövs för att kunna göra ett bra jobb, arbeta ergonomiskt och hålla sig säker. Efter runt 5 års erfarenhet av att leva som digital nomad har jag hunnit samla på mig en del erfarenhet och tips – något jag gärna delar med mig av.

Din närmaste reskompis, datorn

Datorn är lika mycket en reskompis som ditt absolut viktigaste verktyg – och därför är det viktigt att du både håller den säker och att den klarar av de uppgifter som du har tänkt att använda den för.

Att hitta rätt i djungeln av RAM-minnen, processorer och storlekar är inte enkelt. Och jag skulle aldrig få för mig att utse mig själv som en expert av vilka tekniska specifikationer som fungerar bäst för varje enskilt ändamål. Men sådant kan vår vän Elin Häggberg (Teknifik) – ta del av av hennes guide för att välja rätt dator för dina ändamål.

Personligen har jag i princip alltid kört på en Macbook då jag gillar både gränssnitt och bekvämligheten i hur jag lätt kan koppla ihop datorn med mina andra Apple-enheter. Idag kör jag på en Macbook Air (2019) eftersom jag de senaste åren inte längre sitter i flera tunga redigeringsprogram (som Adobe-serien) samtidigt. Prestandan i den räcker gott och väl för min multitasking; Enklare former av grafisk redigering i 1-2 redigeringsprogram (som t.ex. Adobe Indesign, Photoshop, Figma eller Sketch), köra mailprogram, ha öppet 3 olika webbläsare (med tyvärr alldeles för många flikar i varje 🙈), lyssna på Spotify, ha igång VPN, skriva anteckningar i Evernote etc.

Datorn väger endast runt 1,3 kg och är därmed väldigt lätt att bära med sig då jag är på resande fot men skulle inte rekommendera att använda en Macbook Air utan de essentiella datortillbehören över längre tid.

De essentiella datortillbehören

Kroppen är inte byggd för att endast arbeta på en laptop dag in och dag ut – särskilt inte då arbetsplatsers ergonomiska förutsättningar kanske också ändras från dag till dag. Det blir lätt att man sjunker ihop med axlar, rygg och nacke i och med att man lutar sig lätt framåt samt använder sig av tangentbord och musplatta på laptopen. Med andra ord, över tid behöver du investera i lite tillbehör som gör arbetet både lättare och mer ergonomiskt.

4 datortillbehör jag idag inte klarar mig utan under längre tid:

• Extern skärm (Använder en av Samsungs curve-modeller)
• Extern mus (Logitech MX Master 2)
• Ett externt tangentbord (Apple Magic keyboard)
• Ett par riktigt bra (noise cancelling) over ear-hörlurar (Bose QuietComfort 35)

Något jag dessutom måste ha för min Macbook air är en adapter för att få tillgång till HDMI och USB-portar. En annan bra grej att ha för din laptop är ett laptop-stöd – för att lyfta upp skärmen samt ge den fritt luftflöde undertill.

💡 Visste du att arbetsgivaren har ett ansvar för din arbetsmiljö även när du jobbar på distans?

Digitala tjänster

Det finns många bra digitala verktyg för att göra ditt arbetsliv flexiblare, och framförallt, säkrare.

VPN

I livsstilen som digital nomad blir det ju ofrånkomligen så att du kopplar upp dig mot väldigt många nätverk. Och tyvärr finns det ondsinta människor och opålitliga nätverk där ute.

En tumregel är ju att du bör tänka två gånger innan du ansluter till ett gratis och öppet nätverk utan lösenord. Men överlag, för att surfa säkrare, rekommenderar vi, som många andra, att du därför använder dig av en VPN (Virtuellt Privat Nätverk).

När du ansluter via en VPN dirigeras all din Internettrafik till en av VPN-tjänstens alla servrar, där den sedermera krypteras. Till exempel kan du skapa en krypterad “tunnel” av trafik som går från det land du befinner dig i till ett annat valt land där VPN-tjänsten har servrar. Något som både skyddar din dator från spårning och intrångsförsök men även gör det möjligt för dig att besöka vissa webbplatser som en myndighet kanske valt att blockera – vilket till exempel kan vara väldigt användbart i Kina. Något jag själv erfarit då jag försökte komma åt Facebook, Google och Instagram (å jobbets vägnar) då jag reste runt i Kina.

En annan riktigt fin fördel är att du med VPN kan göra så att du får tillgång till ett visst medieinnehåll. Till exempel kan du komma åt medieinnehåll från Sverige (som annars inte får visas utanför Sverige) eller få åtkomst till streamingbibliotek via t.ex. Netflix som kanske inte släppts i Sverige (eller det land du befinner dig i) ännu.

Lösenordshanterare

Man hinner samla på sig en hel del tjänster och konton under sin livstid. Det gör att man kanske blir bekväm och använder samma lösenord till flera tjänster och/eller skriver ner sina lösenord i ett dokument någonstans. Det är dumt!

Dessutom, om man som vi på Svenska Nomader, arbetar remote-first så vill man ju också på ett smidigt sätt dela lösenord sinsemellan team-medlemmar utan att man lämnar för många digitala spår i sin kommunikation.

En lösenordshanterare gör det möjligt för dig att lagra, generera och hantera dina personliga lösenord för alla dina onlinetjänster på ett och samma ställe. Den hjälper dig även att generera komplexa lösenord och lagra dessa i en krypterad databas – vilken du kan komma åt i utbyte mot ett enda (helst komplext) lösenord som du behöver memorera.

De jag testat hittills och som jag kan rekommendera är; Lastpass, Bitwarden och 1Password.

Backup och molnlagring

Olyckan kan vara framme och din dator kan både bli stulen och gå sönder. Tyvärr också något jag har fått erfara. 😕  Så, för att låta som en gammal IT-stofil; “Glöm inte att göra backup” eller lagra dina filer via en molnlagringstjänst – ditt framtida jag kan komma att tacka dig.

Om du använder dig av molnet kan du dessutom komma åt dina filer över flera enheter, och var som helst. Något som gör ditt arbetsliv än mer flexibelt. Och säkert i form av att du är förberedd på det värsta.

De vanligaste tjänsterna är Google Drive, Dropbox och OneDrive. Där jag av erfarenhet skulle rekommendera den förstnämnda – helt enkelt för att jag gillar enkelheten.

Inlägget Teknisk utrustning för ett flexibelt och säkert arbetsliv dök först upp på Svenska Nomader.