Framtidens föränderliga arbetsmarknad ställer nya krav på anställda och arbetssökande. Vår gästskribent Maria Selting delar med sig av sina tankar kring fem mentala skiften som gör det enklare att vara förberedd på både förutsedda och oförutsedda händelser som kan påverka ens jobbsituation.
Vilka kompetenser som krävs för att man ska frodas på den framtida arbetsplatsen är just nu en het debatt. Stora konsultfirmor har gjort flera undersökningar och tagit fram rapporter där de försöker förutspå svaren. Personligen tror jag att det handlar om att ändra hur vi mentalt ser på arbete och rusta oss själva med rätt attityder för att kunna möta en okänd framtid.
Man kan alltid lära sig nya kompetenser eller omskola sig så länge man är nyfiken och villig att försöka. Men hur tar man egentligen bra beslut och bygger en stabil grund för att kunna navigera i en okänd framtid? Jag har sammanfattat fem mentala skiften som forskare och experter världen förespråkar för att klara av detta.
1. Från riskhantering till antifragilitet
Vi har blivit experter på att förutse risker i dagens samhälle. Därför bygger vi hus utifrån förutspådda väderskiftningar, sprider finansiella risker med hjälp av aktieportföljer och väljer att utbilda oss till yrken som vi tror kommer behövas i framtiden. Vår förmåga att kunna förutse risker har till viss del hjälpt oss bygga upp våra samhällen – fram tills dess att något oväntat händer. Finanskrisen 2008 och pandemin är bara två exempel av oförutsedda händelser som haft massiva konsekvenser.
Sanningen är att vi kan inte förutse framtiden. Inga riskmodeller kan förutse hur stor sannolikheten är att sådana extrema händelser kommer att ske. Idag är hela vårt samhälle baserat på antagandet om att morgondagen kommer se i stort sett likadan ut som igår, men detta kanske inte är sant. Världen vi lever i förändras ständigt i en exponentiell hastighet – kanske är det dumt att basera samhällsstrukturer på antagandet att världen beter sig efter en matematisk modell?
Författaren Nassim Nicholas Taleb har introducerat ett koncept han kallar för ‘antifragilitet’ vilket är en ny filosofi som kan appliceras på just dessa stora och oförutsedda händelser. Han benämner dessa händelser som ‘the Black Swans’ – de svarta svanarna, som vi helt enkelt inte kan hindra genom att bygga preventiva modeller. Vad är då den bättre lösningen? Svaret menar Taleb finns i naturen.
I naturen växer människan i kris. Kaos och yttre stressfaktorer gör att vi håller ett skarpt fokus och anpassar oss till situationen. När vi utsätts för en krissituation blir vi alltså starkare. När vi går till gymmet bryter vi först ner våra muskler – och därefter överkompenserar våra kroppar genom att bygga upp musklerna ännu starkare än vad de var innan. Detsamma gäller när vi tar ett vaccin, då attackeras våra immunsystem och vi bygger upp ett ännu starkare försvar än det vi hade tidigare.
Föreställ dig ett att du mottar ett paket där det står “omtåligt – skakas ej”. Vad hade motsatsen varit? Robust brukar de flesta tänka, men för att hitta motsatsen behöver vi dra det ett steg längre. Motsatsen hade varit “antifragilt – skaka gärna”. Innehållet i paketet hade alltså förbättrats och blivit ännu starkare av att bli omskakat.
Att försöka förutse risker gör alltså människan mer sårbar. För vad händer när den som du trodde skulle vara din livslånga arbetsgivare plötsligt går i konkurs, eller när kompetensen du lärde dig igår ersätts med en algoritm? Vad händer när utbildningen du valde blir irrelevant lagom till examen? Att lära sig att navigera och växa i kaos tror jag inte bara är en viktig nyckel för att trivas på framtidens arbetsmarknad men också i livet generellt. Förändringar har alltid skett men med dagens teknologiska utveckling ändras vård omvärld i en extrem hastighet. Att lära sig navigera och växa i kaos rustar dig för en okänd framtid.
2. Från specialisering till systemtänkande
Kanske säger dina föräldrar åt dig att skaffa dig en utbildning, hitta ett yrke och specialisera dig inom det – då kommer du att tjäna bra med pengar. Och kanske har det varit sant under en väldigt lång tid, men att bygga hela sin livsinkomst baserat på antagandet att en specifik kompetens kommer att vara nödvändig i framtiden är ett ganska riskabelt beslut. Redovisning är exempelvis en kompetens som haft en stabil efterfrågan under lång tid, men nu börjar teknik bli allt bättre på att automatisera arbetsuppgiften. Till och med kreativa yrken automatiseras allt mer. Ett exempel är lanseringen av Open AIs GPT-3s språkmodell där maskiner skriver roliga dikter om Elon Musks beteende på Twitter.
Om den livslånga specialiseringsmodellen håller på att föråldras hur kan man då bättre framtidssäkra sin position på arbetsmarknaden? Personligen tror jag att om man kan lära sig att bemästra systemtänkande har man kommit en bra bit på vägen. Systemtänkande är en förmåga att förstå och kunna navigera i det ekosystem man befinner sig. Att kunna förstå kedjereaktioner av kedjereaktioner och se vart världen är på väg. Att förstår hur vi alla är sammanlänkade i vårt komplexa samhälle och vad som kommer att hända härnäst innan det faktiskt händer. Systemtänkande kan hjälpa dig ta kloka beslut både i livet och på jobbet.
3. Från kritiskt tänkande till att utmana vår egen världsbild
Jag är en stark förespråkare av kritiskt tänkande. I dagens samhälle där vem som helst kan vara en journalist på sociala medier är det extra viktigt att man är källkritisk och kan reflektera självständigt. Jag skulle däremot vilja dra det ett steg längre och uppmana till att inte bara tänka kritiskt gentemot externa källor, men också att utmana vår egen världsbild. Forskning visar att forskare värderar status bland sina kollegor högre än fakta, vilket innebär att partiska åsikter snedvrider slutsatser i forskningsrapporter. Människan kan och bör vara smartare än så.
Att lära sig att övervinna sina egna fördomar kan också göra en framgångsrik i arbetslivet. Grundaren till Polaroid försökte hitta en gemensam nämnare bland sina mest kreativa och framgångsrika ingenjörer, för att sedan kunna leta efter samma kompetenser och egenskaper när han intervjuade andra. Han insåg att de mest kreativa ingenjörerna är de som först och främst bemästrade ingenjörsyrket, i kombination med att de var villiga att överge sina egna förutfattade meningar för att kunna se på saker med nya ögon.
Det är svårt att utmana sig själv. Det kan vara förvirrande och helt skaka om ens världsbild. Men det kan också vara väldigt givande och boosta din kreativitet.
4. Från ledarskapskurser till självmedvetenhet
Hur kommer det sig att så många framgångsrika ledare kan ha olika ledarstilar? Och hur kan två framgångsrika företag ha två ledare som är varandras totala motsats? Autenticitet. Ledarskap är väldigt personligt och att kopiera någon annans stil som inte känns naturlig kommer att upplevas konstlad. Andra kan enkelt se när du faktiskt är genuin och när du säger saker bara för att du tror att du borde säga dem. Att applicera traditionella ledarstilar kanske har fungerat på traditionella arbetsplatser, men millennials tenderar att kräva mer syfte, mening och autenticitet.
Hur blir man då en autentisk ledare på företaget, men också i livet? Det börjar givetvis med dig själv – att hitta sina egna värderingar, förstå ditt eget beteende och uppmärksamma emotionella triggers så att du kan agera utifrån intention istället för reaktion. Om du börjar med självmedvetenhet kommer du också att bli bättre på att uppmärksamma vad som sker runt omkring dig.
McKinsey förutspår att en nyckelkompetens för framtidens arbetsplats är kommunikation. Hur blir man en bättre kommunikatör? Du kan såklart lära dig konsten att kommunicera, men det kommer bli mycket lättare om du förstår dig själv först så att du sedan kan förstå människorna runt omkring dig. TedX-talare Stephan Schwartz förklarar att ett viktigt steg för att öka sin kreativitet är att vända blicken inåt. Ökad självmedvetenhet kan alltså öka din kreativitet.
5. Från effektivitet till stillhet
I dagens samhälle är vi besatta av effektivitet. Jag har också varit en av dem. Jag var en dopamin-junkie som försökte bocka av så mycket som möjligt från en lång lista av to do’s. Det tog mig en period av stillhet för att inse att det faktiskt inte var så effektivt som jag trodde. Denna tidsperiod gjorde att jag kunde rensa huvudet och bli kreativ på en helt ny nivå. Resultatet? Jag blev mer effektiv än någonsin.
Med hjälp ut av teknologi har nivån av produktivitet nått nya höjder men ändå hittar vi ständigt nya saker att bocka av från listan. Därför borde vi istället för att se automatisering som ett hot, se det som en chans för alla att sakta ner och istället spendera högkvalitativ tid på arbetet med intention. Enligt Asana spenderar vi 60% av vår arbetsdag på ‘work about work’ – alltså att schemalägga möten, svara på mail, boka om möten, skicka över mötesanteckningar etc. Om man med hjälp av automatisering kunde plocka bort dessa 60 procent från arbetet, vad hade vi då kunnat uppnå med all denna extra tid om vi får lägga den på kreativitet och värdeskapande tänkande? Vem sa att vi behöver jobba 40 timmar i veckan? Föreställ dig möjligheterna med automatisering – att få tid över till sådant som faktiskt betyder något för oss.
Många av människans historiska upptäckter och idéer har kommit fram under perioder av stillhet. Einstein sa att han insåg hur relativitetsteorin fungerade efter en tid av sjukdom. August Kekulé sägs ha upptäckt benzen-strukturen i en dröm. Vem har inte kommit på en bra idé på semestern eller när man stannar upp för att ta en dusch för den delen?
Världen behöver inte mer produktivitet. Vi är redan bra på det. Det vi behöver är att arbeta med mer intention och få mer tid att lista ut nästa genialiska idé.
—
Vill du lära dig mer om framtidens arbete? Vill du utforska framtiden i din egen industri? Inom frilansnätverket KRAF-10 finns ett stort utbud av kurser, workshops och föreläsningar som hjälper deras klienter att framtidssäkra deras företag. Hör av dig så skräddarsyr de sina tjänster utefter dina behov.
Om skribenten
Maria Selting har mer än 10 års bakgrund inom tech och ett stort intresse för filosofi. Dessa ämnen kombinerar hon i podcasten Unbox Your World där hon bjuder in prominenta gäster för att diskutera frågor som utmanar våra fördomar och hur vi tänker kring dagens samhälle.
