Många flygbolag och resebyråer erbjuder sina kunder det de kallar klimatkompensation. Alltså för varje klimatnegativ resa du bokar erbjuds du att lägga en summa som går till ett projekt som uppskattas vara klimatpositivt. Men funkar det?

Är ett planterat träd tillräckligt bra kompensation?

Typiska klimatkompensationsprojekt rör trädplanteringsprojekt eller smartare energianvändning i fattigare delar av världen, som Afrika. Tanken är då att de växande träden ska binda in lika mycket koldioxid som de utsläpp du med din resa orsakar. Det låter väl bra?

Ja, det är jättebra att det investeras och satsas på trädplantering och smartare energianvändning och så vidare, men det finns många delar som komplicerar affären, om man tänker sig investeringen som en kompensation.

Det första är att de utsläpp du orsakar görs, oavsett hur många träd som sedan planteras. Koldioxiden från flygplanets bränsleförbränning hamnar i atmosfären och där blir den kvar i uppemot tusen år. Varje nytt utsläpp fyller på täcket runt klotet, det blir tjockare och tjockare och planeten blir varmare och varmare. Isarna smälter och havet höjs och så vidare.

⚠️ Många höjde på ögonbrynen när ett nytt rekord uppmättes i maj 2020, mitt i rådande pandemistiltje. Då var andelen koldioxid i atmosfären högre än den varit på 800 000 år.

Koldioxidtäcket blir inte tunnare, bara inte tjockare

Många projekt som till exempel installation av vindkraftverk eller energisnåla spisar i fattiga hem, kan vara nog så effektiva. Men det innebär då minskningar av uppskattade framtida utsläpp – inte faktiska minskningar av andelen koldioxid som redan finns i luften.

Täcket blir inte tunnare, bara inte lika mycket tjockare som det annars kanske hade kunnat bli. I de fallen är det alltså inte korrekt att tala om kompensation.

Men att kompensera i träd, algplantager och annat som växer och faktiskt binder in koldioxid då? Jo, där sker faktiskt en omvandling av atmosfärens koldioxid till landbaserad kol. Men även där finns problem. Vad finns för garantier att träden inte faller i en storm, brinner upp i en skogsbrand eller helt enkelt fälls i förtid?

De olika cyklernas omfång

Och sedan har vi de olika cyklernas omfång. En skog brukar räknas ”mogen” för avverkning efter cirka 80 år, och då sker avverkning i de flesta fall på ett sätt som frisätter stora mängder koldioxid i upp emot 30 år. Virket används i stor utsträckning till kortlivade produkter som papper och kartong, biobränsle och ved.

För jorden har det tagit miljontals år att bilda de fossila lagren i marken, som olja, gas och skiffer. Det tar cirka tusen år innan koldioxiden i luften bryts ned naturligt.

Och hur lång tid tar det att tanka bilen eller flyga planet? Förbränningen sker blixtsnabbt i jetmotorerna! Det är helt enkelt knepigt att jämföra storheterna.

• Fossila bränslen = miljoner år
• Utsläpp = timmar
• Koldioxid i atmosfären = tusen år
• Växande skog = 80 år

Men, det är alltid bra att investera i klimatpositiva projekt

Samtidigt är det naturligtvis bra att investera i klimatpositiva projekt, vare sig man kallar dem för kompensation eller inte. Det finns flera miljöorganisationer, som Världsnaturfonden WWF, som stödjer klimatkompensation med märkningen Gold Standard. Enligt det ramverket ställs bland annat krav på verkliga utsläppsminskningar plus att lokalbefolkning involveras i projekten.

Många hoppas också på de nya tekniska lösningarna i att fånga in koldioxid och lagra i berggrunden. På Island och i Norge. Det är intressanta projekt, men i dagsläget alldeles för svåra att skala upp.

Så tills vidare måste vi nog svara på frågan som ställs i rubriken, nej. Klimatkompensation fungerar inte i dag. Men kanske i framtiden.