Under pandemin har många insett att de inte behöver bo i storstan för att kunna sköta sina jobb och väljer därför nu att flytta ut till de mindre orterna eller landsbygden. Men det är inte bara Covid-19 som bidrar till en ökad deurbanisering utan det har redan innan varit en uppåtgående trend i flera år.

Urbaniseringstrenden har vänt

Redan tidigt 2010-tal var forskare och ekonomer världen över överens om att urbaniseringen skulle fortsätta öka i hög takt och att vi levde i vad de kallade för “städernas århundrade”. Uttalandet backades med rapporter från FN som pekat mot att hela 60% av världens befolkning skulle komma att bosatta sig i storstäder år 2030, då det är där jobben finns och där länderna lägger stora delar av sina resurser. Men istället visar rapporter från de senaste åren att städernas tillväxt saktat ner och inte minst nu till följd av Covid-19.

När anställda under 2020 behövde arbeta hemifrån var det många som passade på att fly storstäderna, något som kan tänkas bero på att virusspridningen slagit hårt mot tätbebodda områden, men också för att de enkelt kunde ta jobbet med sig. Många började då tänka om kring sin boendesituation och har insett att det finns andra områden som lockar mer än de stressiga storstäderna.

👉 4 av 10 kan tänka sig flytta från storstan – om pandemin fortsätter

Nya framtidsspaningar

Deurbaniseringstrenden har fått en ordentlig knuff av pandemin när hela världen har behövt anpassa sig till nya levnadsvillkor. Företag ser över sina arbetsmodeller och småstäderna behöver snabbt anpassa sig till det ökande intresset att bosätta sig utanför storstan.

Företag ställer om till flexibla arbetsmodeller

En studie från EIBA, Lund och Göteborgs universitet visar att en miljon svenskar troligtvis kommer att fortsätta jobba hemifrån efter pandemin. Många företag ställer därför nu om till hybrida och mer flexibla arbetsmodeller.

Likaså menar en studie från the University of Essex i England att det kommer att växa fram två olika grupper av distansarbetare efter pandemin: en grupp som besöker kontoret 1-2 ggr/vecka och en som föredrar att åka till kontoret en vecka i månaden för företagskonferenser eller intensiva planeringsdagar. Företagsmodeller som formas utefter dessa faktorer möjliggör att de anställda kan flytta från kontoren i storstäderna men ändå behålla sina jobb.

Zoom Towns

Att allt fler flyttar till mindre städer är inte helt problemfritt även om många ser fördelar i att boende- och levnadskostnader tenderar vara lägre i mindre samhällen. Men dessa massflyttningar kan leda till snabba förändringar i småstädernas ekonomi och ta negativa “storstadseffekter” med sig. Bland annat bidrar de till att boende- och levnadskostnader går upp, vilket i sin tur kan slå hårt mot de invånare som valde en liten stad pga ekonomiska skäl. Denna effekt benämner forskare som “Zoom Towns” och menar på att det är något som redan pågått under en längre tid, men som nu sker mycket snabbare som ett resultat av pandemin.

Högre puls i storstan

Att en stad “pulserar” är ett uttryck som används för att måla upp en livlig bild av en större stad. Bostadsbolaget Amasten fastnade för ordet och bestämde sig för att utföra ett experiment där de tog pulsen på förbipasserande på Hötorget i Stockholm under en veckas tid.

Resultaten visade att Stockholmarnas puls låg på i snitt 84 slag i minuten under veckan, med en ökning till 107 slag per minut under fredagen. Från deras inofficiella experiment drar de slutsatsen att det verkar stressigt att bo i centrala Stockholm. Resultatet har ökat Amastens motivation till att förenkla processen att flytta från storstäderna genom att hyra ut och bygga nya bostadsrätter i tillväxtområden runt om i Sverige.

Storstäderna kommer fortsätta locka distansarbetare

Att deurbaniseringstrenden ökar markant betyder dock inte att intresset för att bo i storstäderna kommer att avta helt. Under pandemin har många insett hur bra det kan fungera att arbeta på distans men också vikten av socialt umgänge, något som kan tänkas vara en betydande faktor som håller kvar många i de pulserande storstäderna.

–

👉 Lyssna på vårt podcastavsnitt med Linnea Huhta om distansarbete från glesbygden 
👉 Kontorshubbar och distansarbete istället för pendling