Medvetet företagande är en översättning av det amerikanska konceptet Conscious capitalism som står för ett nytt sätt att leda företag där syftet är viktigare än ökad ekonomisk vinst. Det handlar också om hur ett företag leds, hur kultur skapas och hur du integrerar andra intressenter och parter kring ditt eget syfte i en modell där alla vinner i motsats mot traditionell kapitalism. 

Vad är medvetet företagande?

Boken (med det självklara namnet) Conscious Capitalism är lite av den heliga bibeln kring ämnet och bakom den står John Mackey, delad VD (co-CEO) på Whole foods market och Raj Sisodia, medgrundare till rörelsen av Conscious capitalism. De bägge kommer ofta på tal i samband med ämnet och kanske framförallt den förste som oftast tas till i exempel, kanske eftersom företaget Whole foods har en uttalad medveten företagsstrategi och Mackey är förgrundsfigur för detsamma.

I boken riktas en del kritik mot ordet kapitalism som de menar felaktigt förvrängts av ekonomer de senaste 40-50 åren och som gjort att ordets betydelse mer gått till ekonomisk vinstmaximering drivet av egenintresse istället för att företagande skapar tillväxt och tar människor ur fattigdom. De menar på att vinst i sig är inget negativt, tvärtom att det är en förutsättning för att företag skall kunna investera och skaffa sig kapital. Bara det inte är vinsten som driver företaget framåt, utan ett högre syfte som är ingjutet i såväl ledning, kultur och externa intressenter. Något som ser till att alla parter vinner på ett samarbete och/eller en affär.

Alla ska vara vinnare i medvetet företagande

Just ordet kapitalism har visat sig vara ett effektivt samhällsskick när det kommer till att främja framfart och utveckling. I traditionell mening där även kortsiktig vinst ofta är den enda ledstjärnan innebär det många gånger att det görs på andras bekostnad. För att ”växa ikapp” med andra bolag tas genvägar som utnyttjande av arbetskraft, prispressning, falsk marknadsföring, skattefusk, miljöförstöring. Varför ska det ens behövas fackförbund och konsumentverk?

Desto större företag, desto större blir dess påverkan av ovan genvägar. Astrid Lindgren formulerade det ganska bra i sina böcker om Pippi Långstrump; ”Är man väldigt stor måste man vara väldigt snäll”. Företag som idé är något som i mångt och mycket främjat oss som människor och det är en extremt stor kraft som kan göra stor påverkan i världen. Kan vi uppnå ett företagssamhälle som är bra för såväl ledning, medarbetare, leverantörer och framförallt kunder är det ju i slutändan människor vi påverkar och samlar under ett högre syfte. Görs det på ett effektivt sätt kommer de att drivas av syftet och vilja göra en god påverkan på världen även då de spenderar tid utanför företaget.

Går i linje med att vi idag befinner oss i ett nätverkssamhälle

Konceptet medvetet företagande passar också in på tesen om att vi just nu befinner oss i det som kallas ett nätverkssamhälle. Där vikten av ens professionella nätverk och medverkan av en större (och fristående) enhet bildar ett större värde. Kortfattat, om jag frilansar (giggar) så kanske jag söker mig till andra som gör samma sak, drivs av samma syfte och eller där jag känner att jag kan komplettera med mina kompetenser. Genom att gå ihop och utbyta kompetenser kan en grupp av frilansare skapa ett ”nätverksföretag”, idag kallat nätverk, som i sin helhet erbjuder ett större värde än per enskild individ i detta nätverk. T.ex. kan en person som säljer grafisk design också erbjuda webbdesign ifall en person i deras nätverksföretag är en fena på den biten. Produkten de säljer tillsammans blir större och mer värd en varje enskild insats och i det skapas en hälsosam beroendeställning där de bägge har lika värde för varandra.

Det räcker inte längre med att bidra i några slumpmässiga CSR-projekt

Mackey och Sisodia anser att detta nya paradigm (som de kallar det) är nödvändigt då förutsättningarna för företagande har förändrats. Människor idag är i takt med digitalisering och globalisering bättre informerade, bättre utbildade och mer initierade i företagsprocesserna än tidigare. Det har skapat en ny förståelse för hälsa och miljö men även för vilka krav vi vill och kan ställa på arbetsgivare, leverantör och kund. De menar också att många företag inte har hängt med i den här omställningen och fortfarande lever kvar i ett tankesätt som var bättre lämpat för en (tidigare) annorlunda värld.

Det räcker inte längre för företag att pliktskyldigt ge bort tid eller pengar till slumpmässiga välgörenhetsprojekt lite då och då. Om engagemanget inte är äkta kommer anställda och/eller kunder en vacker dag att se igenom detta som ett sätt ”tvätta” företaget. Istället bör själva berättigandet till existens och syftet med bolaget vara att göra gott och något som genomsyrar hela din verksamhet. För exempel, om företagets syfte är att främja jämställdhet bör inte företaget bara ge bidrag till organisationer som gör detta utan även se över sin personalstyrka, hur kommunikation ter sig internt/externt och kanske utbilda sina konsumenter genom sina produkter/tjänster och på alla möjliga sätt främja jämställdhet. Syftet måste vara en rak linje genom hela företaget och varje detalj räknas idag. Om det slarvas så kommer det att uppmärksammas av antingen ledning, anställd eller kund och med digitaliseringens kraft (LÄS sociala medier) att delas vidare.

Det påverkar också ett företags rekrytering och attraktionskraft på arbetsmarknaden. De unga som kommit ut på arbetsmarknaden de senaste tio-femton åren plus de som varje dag kommer ut i arbetslivet kräver mer än bra arbetsvillkor och en bra lön. De vill arbeta i ett sammanhang som känns meningsfullt och som gör att deras arbete bidrar till en positiv förändring i samhället i någon form.

–

Mackey och Sisodia anser bägge att kapitalism behöver förtydliga sin betydelse och bli en ny och självklar modell hos företag för en mer hälsosam företagskultur och ett bättre globalt samhälle. Vi är nyfikna på hur denna förändring ter sig i Sverige och letar nu efter svenska företag att porträttera/lyfta fram som delar denna filosofi. Tipsa oss gärna på hej@svenskanomader.se