Att jobba på distans var på uppgång redan innan pandemin bröt ut. Här och var kunde man se personer sitta och arbeta från sina laptops i mer offentliga miljöer som caféer och hotellobbys. Covid-19 tvingade många att över en natt ställa om till distansarbete, och det är denna snabba förändring som bidragit till att man nu börjat ifrågasätta om samhällets befintliga infrastruktur håller i längden för distansarbetets nya behov och krav.

Kontoren krymper medan antalet distansarbetare ökar

Att många anställda runt om i Sverige vill fortsätta arbeta på distans efter pandemin, antingen helt eller delvis, har bidragit till att kontorets roll nu står inför förändring. Kontoret förblir en viktigt del av den attraktiva arbetsplatsen, inte minst i form av en social mötesplats, men samtidigt har många företag börjat se sig runt efter alternativa kontorslösningar. Efter pandemin finns en viss rädsla för att binda upp sig på långa, dyra hyreskontrakt och därför ser vi nu trender som pekar mot att företag istället går över till flexiblare lösningar som t.ex. medlemskap på coworking-ställen, eller helt enkelt mindre lokaler med kortare avtal.

Distansarbetare trötta på hemmakontoret

Under pandemin var det jobba hemifrån som gällde, men sedan restriktionerna släppts är det många distansarbetare som vill ut från hemmets fyra väggar och söker sig till mer publika platser för att jobba. Men finns det egentligen tillräckligt med plats? Kanske känns det som en dum fråga – det finns väl hur mycket plats som helst? Men många verksamheter, inte minst caféer och hotellobbys, som inte är menade som kontor får nu dubbla som arbetsyta, vare sig de vill eller inte.

Marknaden slår tillbaka – förbjuder laptops

Att jobba från ett café kan kännas som ett billigt och bra alternativ till ett coworking-medlemskap och kan vara ett välkommet miljöombyte från att jobba hemifrån. Men vi ser redan nu ett motstånd till distansarbete växa fram från marknaden i form av caféer som väljer att förbjuda laptops i sina lokaler. Och helt ärligt, who can blame them?

Ur en caféägares perspektiv är det problematiskt att distansarbetare under en längre tid tar upp ytor som är avsedda för ett kontinuerligt flöde av konsumerande gäster. Allt fler caféer fylls dagligen av laptops där användaren betalar 35 kronor för en bryggkaffe och en hel dags arbete. Det kan ha en stor inverkan på verksamhetens inkomst, vilket i sin tur kan leda till fler negativa konsekvenser för lokalägaren.

Ett café fullt av gäster lockar fler besökare. Ett café fullt av laptops gör att fikasugna besökare söker sig vidare till andra ställen. Trots det finns det en rädsla för att införa laptop-förbud då det finns risk för en ‘backlash’ när så många nu vant sig vad att kunna arbeta från sina lokala kaffehak. Kanske är det inte så konstigt att caféägare vill återta kontrollen av sina lokaler – inte minst i fika-glada Sverige. Och förmodligen är det bara en tidsfråga tills vi kommer se mer motstånd från andra typer av verksamheter som kommer följa i samma spår.

En hållbar samhällsförändring växer sakta fram

Hur samhället kommer ställa om för att kunna tillgodose kraven som kommer med distansarbete kan vi egentligen bara spekulera i. Mycket tyder dock på att flexibla arbetsytor kommer påverka hur stadsbilden formas framöver. Precis som att behovet av arbetsyta ökar på platser utanför kontoret i storstäderna, ökar även trycket i förorterna och på landsbygden när allt fler väljer att jobba på distans nära hemmet.

Fler coworking-ställen och större sociala ytor med korta uppsägningsavtal är definitivt en del av lösningen som många redan fått upp ögonen för. I många städer dyker det upp nya konstellationer där allt man kan tänkas behöva på en arbetsdag finns på en och samma plats – coworking, restaurang, gym, postutlämning, mataffär etc.

Platser som dessa gynnar visserligen många, men för att nå en mer strukturell lösning som fungerar på lång sikt behövs en beteendeförändring hos de som “konsumerar arbetsyta”. Speciellt när det kommer till distansarbetare som gärna droppar in på olika arbetsplatser, istället för att t.ex. skaffa medlemskap på ett coworking-ställe.

I Sverige ser vi redan flera privata aktörer som försöker komma med egna lösningar för att tackla problemet. Ett exempel är hotellkedjan Scandic som tagit fram ett eget coworking-koncept. Ett annat är Deskhunters som med sin app förbättrar möjligheten att nyttja outnyttjade platser som arbetsyta och på så sätt bidrar till att göra den redan befintliga infrastrukturen mer hållbar.

Deskhunters möjliggör samarbete för ett friare arbetsliv

Ett alternativ för att hitta ett gyllene mellanläge är att distansarbetare börjar betala lokalägare för den tid de spenderar i deras lokaler. På så sätt kan vi fortsätta nyttja redan befintliga ytor, utan att lokalägare ska behöva gå med förlust. Det är en modell som kan tänkas bli gynnsam för samtliga parter, men det kräver också att både distansarbetare och lokalägare är öppna för att tillmötesgå varandras behov.

Deskhunters jobbar för att underlätta symbiosen mellan distansarbetare och lokalägare, vilket kommer att vara ett måste för att framtidens arbetsliv ska förbli flexibelt. Med Deskhunters app kan användare snabbt hitta en arbetsplats on-the-go, medan lokalägare kan ta kontroll över vem som arbetar från lokalen och på vilka villkor.

–

👉 Bli en Deskhunter
👉 Ökat behov av Space-as-a-Service för arbetsplatser