Att vara digital nomad placerar en inom vissa gråzoner när det kommer till skatt och avgifter. Vad gäller t.ex. om jag bor mer än halva året utomlands eller om jag har svenskt bolag och utländska kunder?

Det är upp till dig som privatperson att hålla koll på vad som gäller för just din situation. Särskilt eftersom varje situation är unik och att det är svårt att specificera ett svar utan gedigen bakgrundsfakta. Vi målade upp några scenarion för Berit Rohdin som är skattejurist och specialiserad på internationell personbeskattning som gav sin syn på saken.

”Min platsoberoende vardag har gett mig möjligheten att kunna bo i Spanien halva året när det är kallt hemma och sedan flytta hem för att bo i Sverige de varma månaderna. Jag har räknat på det och kommer att bo exakt 183 dagar i Spanien och 182 dagar i Sverige. Alltså lite mer än halva året. Hur ska jag då tänka när det kommer till skatt?”

– Mycket handlar om hur du i detta fall flyttar ifrån Sverige. Är du fortfarande bosatt i Sverige och har väsentlig anknytning till Sverige, t.ex. att du har en permanent bostad, familj eller verksamhet kvar i Sverige talar mycket för att du är obegränsat skattskyldig till Sverige även om en samlad bedömning måste göras av Skatteverket.

Du anses också vara obegränsat skattskyldig i Sverige om du har s.k. stadigvarande vistelse i Sverige. Du vistas stadigvarande i Sverige om du under en tolvmånadersperiod vistas här sammanhängande under sex månader eller mer utan annat än bara tillfälliga avbrott. Det är viktigt att tänka på vad som är tillfälliga avbrott. Enligt SKV:s bedömning är exempelvis ett avbrott tillfälligt om du varit i Sverige under 3 månader, i Spanien under 1,5 månader och sedan i Sverige under 2 månader eftersom perioden i Sverige både innan och efter vistelsen i Spanien är längre än vistelsen i Spanien. Du anses då ha vistats sammanhängande i Sverige under 6,5 månader (stadigvarande) vilket innebär att du betraktas som obegränsat skattskyldig i Sverige.

Risken med ovan nämnda situation är också att du blir bosatt i två länder. Om detta inträffar måste man bena ut var du har ditt hemvist enligt skatteavtalet mellan Sverige och det andra landet (i detta fall Spanien). Enligt skatteavtalen har du hemvist i det land där du har en bostad. Har du bostad i flera länder har du ditt hemvist i det land där du har centrum för levnadsintressen (make/maka, minderåriga barn etc.). Kan centrum för levnadsintressen inte bestämmas tittar man på var du stadigvarande vistas och skulle du inte vistas stadigvarande i något av länderna eller i båda länderna är det medborgarskapet som styr var du har ditt hemvist.

I skatteavtalen finns normalt en 183-dagarsregel innebärande att inkomst av enskild tjänst (anställning) endast beskattas i hemviststaten under förutsättning att vistelsen i den andra staten (som vi kan kalla arbetsstaten) inte överstiger 183 dagar. 183-dagarsregeln är tillämplig under förutsättning att vistelsen i den andra staten inte överstiger 183 dagar, det inte finns en arbetsgivare i den andra staten och att ersättningen inte belastar ett fast driftställe (t.ex. ett kontor) som arbetsgivaren har i den andra staten. Om förutsättningarna för tillämpning av 183-dagarsregeln inte är uppfyllda sker beskattning i hemvisststaten och arbetsstaten får också beskatta. Du kan då bli skattskyldig i det andra landet  (arbetsstaten) från dag 1.

Om båda länderna har beskattningsrätt enligt skatteavtalen får eventuell dubbelbeskattning undanröjas med hjälp av att avräkning av det ena landets skatt yrkas hos skatteverket i det andra landet (normalt i hemviststaten) eller genom att det ena landet undantar inkomsten från beskattning. Vid avräkning av skatt stannar man med det landets skattesats som har den högsta skatten.

Även om du anses som bosatt i Sverige (obegränsat skattskyldig) kan du bli befriad från skatt i Sverige för tjänsteinkomsten i det andra landet enligt sexmånaders- eller ettårsregeln. Sexmånadersregeln kräver att anställningen och vistelsen i det andra landet varat under minst sex månader och att inkomsten beskattats i det andra landet. Det har ingen betydelse hur hög skatten är i det andra landet. Ettårsregeln kräver att anställningen och vistelsen i det andra landet (ett och samma land) varat under minst ett år men inkomsten kan vara undantagen från beskattning i det andra landet enligt det landets lagstiftning eller administrativ praxis. För båda reglerna gäller att kortare avbrott för vistelse i Sverige kan göras under högst 36 dagar under en sexmånadersperiod eller 72 dagar under en tolvmånadersperiod (i snitt 6 dagar per månad). Avbrotten får inte vara förlagda i början eller i slutet av perioden.

Om du är bosatt utomlands (begränsat skattskyldig i Sverige) och har tjänsteinkomster från Sverige som skall beskattas i Sverige får du betala SINK-skatt (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) på den inkomsten. Skattesatsen för Sink-skatt är 20%.

“Jag funderar på att bedriva en verksamhet där jag kommer att ha både svenska och utländska kunder. Jag kommer att ha ett svenskt bolag eftersom jag är skriven och skattar där. Vad måste jag tänka på?”

– Har du svenskt bolag, skattar och är skriven i Sverige så är det inga problem att ha utländska kunder – såvida du befinner dig i Sverige alt. endast befinner dig utomlands i kortare perioder. Problemet blir om man börjar åka och vara i ett annat land över en längre tid och upprättar ett fast driftställe (typ ett kontor). Du kan då bli skattskyldig i det andra landet för den del av rörelseinkomsten som belöper på det fasta driftstället i det andra landet. Plockar du ut lön som belastar detta fasta driftställe kan det land du befinner dig i komma att vilja beskatta lönen från dag 1, se ovan angående 183-dagarsregeln. Vet man att man kommer att spendera en längre tid i ett annat land bör man kontakta landets myndigheter och fråga vad som gäller eftersom varje land har egna lagar.

Även om du bedriver rörelse eller har ett bolag finns en risk att det andra landet anser att du i realiteten är anställd vilket kan medföra beskattning i det andra landet från dag 1.

“Jag har sett att det finns en del s k uppdragsportaler som t.ex. Upwork där de som förmedlare av uppdrag tar en del av den intjänade summan av dina förtjänster. Eftersom det är en amerikansk tjänst så måste alla som inte är amerikanska skattebetalare fylla i ett formulär kallat W-8BEN. Vad är viktigt att tänka på i det här fallet för att skatten ska blir rätt hemma?”

– Formuläret är troligtvis något som är väsentligt för bankerna och för amerikanskt vidkommande. Just det här att det är en amerikansk tjänst och det här formuläret påverkar i sig inte skatten. Om man är skriven och sitter här hemma i Sverige och utför sådana här uppdrag så blir det skatt i Sverige. Det blir alltså ingen skatt i USA även om det är en amerikansk tjänst. Räknas det som en amerikansk uppdragsgivare så kan det påverka vem som ska betala de sociala avgifterna. Antingen ska den amerikanske uppdragsgivaren registrera sig som arbetsgivare i Sverige och då betala sociala avgifter eller också kan du och uppdragsgivaren ingå ett s k socialavgiftsavtal. I det senare fallet är det du själv som skall betala de sociala avgifterna. Det kan då vara bra att ta höjd för detta redan då man sätter önskad ersättning.

*Exemplet tar inte hänsyn till en ev. amerikansk medborgare som sitter i Sverige. I det fallet beskattas personen i USA eftersom USA beskattar alla sina medborgare.  

“Jag har sedan 5 år tillbaka bott i ett annat land och betalar skatt där. Kan jag ändå bli skattskyldig i Sverige?”

– Det finns en 5-årsregel inom intern svensk rätt. Innan 5 år har gått från utflyttning från Sverige har man själv bevisbördan för att man inte har väsentlig anknytning till Sverige. Efter 5 år är det Skatteverket som innehar bevisbördan. Med andra ord kan du efter 5 år bli skattskyldig i Sverige, och detta ifall t.ex. Skatteverket kan visa att du har väsentlig anknytning eller om du vistas stadigvarande i Sverige.

“Om jag reser runt från land till land med ett svenskt företag – kan jag fortsätta skatta som vanligt i Sverige då? Eller, gäller ändå regeln att jag måste skriva ut mig ur landet om jag bor utomlands mer än ett år?”

– Det är en bedömningsfråga utifrån hur länge du i så fall tänkt befinna dig i varje land och hur mycket du tänkt befinna dig i Sverige. Precis som i tidigare exempel kan du bli skattskyldig i Sverige om du har väsentlig anknytning eller stadigvarande vistelse i Sverige. Har du inte det (enligt bedömning) och det är vistelser i mindre utsträckning och du inte innehar något fast driftställe i något av dessa länder bör det inte vara några problem. Ska du vara borta från Sverige i mer än ett år ska du skriva ut dig ur Sverige. Du kommer då inte längre att tillhöra svensk socialförsäkring. Det finns dock några undantag för den här 1-årsregeln, t.ex. om du är anställd av ett svenskt bolag och blir utsänd i annat land inom EU/EES. Då kan man kvarstå inom den svenska socialförsäkringen i två år. Sverige har också slutit socialförsäkringskonventioner med ett antal andra länder. Under hur lång tid man kan kvarstå i svensk försäkring vid utsändning från Sverige varierar enligt dessa konventioner mellan 1 och 5 år.

Rent generellt kan man säga att de internationella reglerna på sociala avgiftsområdet är mycket komplicerade.

–

Berits svar är givna under förutsättning att vi talar om länder som Sverige har skatteavtal med. Om skatteavtal saknas finns inget internationellt ”skyddsnät” och då gäller ländernas interna lagstiftning. Vi vill dock, precis som Berit, flagga för att det är ens eget ansvar när det kommer till att hålla koll på vilka regler som gäller. Hamnar man i gränslandet och är det minsta osäker rekommenderar vi att antingen kontakta myndigheter i det land det berör eller en specialist som Berit Rohdin.