Distansarbete ska bygga på frivillighet - råder Sveriges Ingenjörer

Fortsatt distansarbete och färre medarbetare på kontoren får svenska företag att se över möjligheterna med att dra ned på sina kontorsytor. Samtidigt är det viktigt att som arbetsgivare ha en långsiktig strategi för medarbetarnas arbetsmiljö och mående, oavsett varifrån de jobbar. Att enbart fokusera på att spara pengar på sänkta kontorshyror är inte hållbart i längden, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Distansarbete bör bygga på frivillighet, och inte vara något påtvingat.

– Just nu sker en snabb omställning till utökat distansarbete, för ingenjörer och många andra. Det har påskyndats under de senaste pandemiåren samtidigt som många företag och andra arbetsgivare tagit egna initiativ mot att minska ned på kontorsjobbet. För många är detta välkommet men inte för alla. Det finns också skäl att fundera över hur det sker. Vilka resurser som frigörs? Vilka investeringar behöver göras för att distansarbete ska bli hållbart för arbetsmiljö, i innovation, kultur och verksamhet? Med den bakgrunden ville vi undersöka hur stora ekonomiska värden som faktiskt står på spel, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörer släppte nyligen rapporten ’Distansarbete och kostnader – Striden om de 87 miljarderna’ där de undersökt hur mycket pengar svenska företag kan spara på att dra ned på sina kontorshyror. För företag med många anställda kan det handla om flera miljoner per år, inte minst i storstadsregionerna. Färska siffror visar på att vi kan komma att se en ökning av distansarbete med 170 procent framåt jämfört med tiden före pandemin. Men att spara pengar bör inte vara ett ensamt skäl att som arbetsgivare minska på kontorsytorna. Det måste också finnas genomarbetade underlag och en aktiv dialog med medarbetare och lokalfackliga kring långsiktiga beslut om distansarbete.

– Det gäller att vara vaksam när arbetsgivarna säger att de drar ned på kontorsarbetsplatserna eftersom medarbetarna själva vill arbeta mer på distans. Det finns stora ekonomiska intressen här. Frivilligt distansarbete kan bara ske om det finns en kontorsplats att frivilligt välja bort. Dessutom kan önskan om distansarbete variera under olika tider av livet. Varje krona som dras ned på kontorsplatser måste investeras i distansarbetsmiljön, menar Johan Kreicbergs och fortsätter:

– Distansarbetet ska inte fungera som en ursäkt för en arbetsgivare att fly från sitt ansvar. Det är arbetsgivarens ansvar att ordna en bra fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö för sina anställda. Detta ansvar gäller alla arbetsdagar, oavsett om arbetet sker i arbetsgivarens lokaler eller någon annanstans. Arbetsgivare ska inte tvinga sina anställda att jobba på distans, i syfte att spara in pengar. Kostnadsbesparingarna riskerar dessutom att bli kortvariga. Om effekten blir en sämre arbetsmiljö så kommer minskad produktivitet, ökade sjukskrivningar och skenande rehabiliteringskostnader som ett brev på posten för arbetsgivaren. Det kan innebära högre kostnader på längre sikt.

Profilbild på Johan Kreicbergs, Sveriges Ingenjörer

Sveriges Ingenjörers samhällspolitiska chef Johan Kreicbergs. Foto: Sveriges Ingenjörer

Hur ser inställningen till distansarbete ut bland sveriges ingenjörer?

– En medlemsundersökning vi gjort visar ganska tydligt att många ingenjörer vill kunna jobba på distans – drygt 6 av 10 svarade att de vill arbeta på distans någon eller några dagar i veckan, medan drygt 2 av 10 svarade att de vill arbeta på distans större delen av arbetstiden. 17 procent av respondenterna ville helt tillbaka till sin ordinarie arbetsplats, menar Johan Kreicbergs och fortsätter:

– Men det finns de grupper som har haft utmaningar under pandemins hemarbete. Det gäller inte minst framförallt yngre ingenjörer och nyanställda, som upplevt att hemarbetet under pandemin påverkat ens välmående. Sedan finns det även de ingenjörer som upplevt fysiska besvär till följd av otillräckliga distans- och hemarbetsplatser.

Vilka utmaningar finns med att låta distansarbete bygga på frivillighet?

– En medarbetares behov och preferenser av distansarbetet ska inte få konsekvenser för dennes karriärmöjligheter eller löneutveckling. Det ska därför inte straffa sig för den arbetstagare som, utifrån överenskommelse med sin arbetsgivare, jobbar mer på distans än sina kollegor på kontoret. De anställda som jobbar på distans ska inte tvingas ansvara själva för sin kompetensutveckling, eller erbjudas mindre kompetensutveckling än sina kollegor som jobbar på kontoret. Ansvaret för kompetensutveckling ligger till sist på arbetsgivaren, oavsett var de anställda utför arbetet.

Vilka råd finns att ge till chefer kring hur man skapar ett fungerande distansarbete för medarbetarna framåt?

– Distansarbetet ställer nya krav på chefskapet, samtidigt som nyutexaminerade och nyanställda medarbetare har ett stort behov av handledning för att axla sina arbetsuppgifter och komma in i en ny arbetsplatskultur från distans. Här krävs ett aktivt chefskap med bra dialog och återkoppling. Det kan vara så att det behövs fler chefer per anställd än tidigare. På liknande sätt krävs mer ansträngning från arbetsgivaren att ordna en god arbetsmiljö för de anställda i distansarbetet.

– Chefer behöver ha en god översikt över de anställdas arbetssituation, och vara lyhörda för alltför hög arbetsbelastning, dålig arbetsmiljö och psykisk ohälsa. Dessutom krävs det ha extra koll på den psykosociala arbetsmiljön, särskilt för de yngre medarbetarna. Det kan motivera tätare avstämningar och ett mer lyhört ledarskap än vad som var nödvändigt tidigare när alla medarbetare arbetade på kontoret.